måndag 31 mars 2008

Ny hobby =)

Oj vilken rolig söndag jag hade! Jag åkte ner till Göteborg och Stämpel & scrapmässan som var där då på Svenska mässan.
Jag njuter av att få vara ensam i bilen, älskar att köra bil, lyssna på cd-bok i lugn och ro. För tillfället snurrar Olycksfågeln av Läckberg. Har bara några skivor kvar så det gäller att hitta på bilturer så jag kan lyssna med gott samvete. En annan fördel är att jag (för en gångs skull) kör lagligt, bara för att kunna lyssna lite till! Jag har läst den boken tidigare, men det var några år sen. Turen till Göteborg denna helgen var dock inplanerad sedan ett bra tag.
Väl där träffade jag L med sin solstråle E, och hennes vän A med hennes sötskrutta E. Vi gick där fram och tillbaka, kollade frågade jämförde. För mig som hade noll koll tidigare snurrade det bara i huvudet! Men med Ls och As guidning blev jag lite klokare. Hade jag varit ensam hade jag köpt helt fel saker! Nu har jag alltså tagit steget in i kortmakeriets ädla värld! En svindyr hobby, speciellt när man startar upp från nada! Det jag fick med mig hem var en hel drös med olika stämplar, fanns ju hur fina och roliga som helst! En skärmaskin, det är helt omöjligt att klippa rakt! Och så papper! Alla dessa underbara papper! Olika mönster, färger och tjocklekar! Liksom enfärgade. Kort i olika storlekar och färger med kuvert, bara ligger där färdiga att börja förfina. Det är en lisa för själen att bara sitta och kika på de fina arken, känna med handen, bläddra bland korten.
Sen en varmluftsblås att smälta pulver med, ja det heter väl nåt fint, men det är så det funkar. Först stämpla med osynligt 'klister' sen hälla pulver på i klistret och så värmer man, tadaa så har man fått en upphöjd läckerhet som man sen kan måla i med mina fina pennor. Jag har redan kommit på att jag måste ha fler, nyanser! Och en grå att skugga med. En penna kostade 25 spänn, för EN!! Huvva! Så fick jag med mig en massa brads (=små gem, och prickar, hjärtan o.s.v. i glada färger). En stans som gör runda hörn blev det också... öh nåt mer? Jo en förvaringsmapp till alla papper. Glitterlim, stämpeltillbehör, dynor... åtskilliga många hundralappar fattigare! Men i samma mån, fast åt andra hållet, gladare!
Jag ångrade mig när jag kom hem på en stämpel, att jag inte köpte den då. Men den hittade jag på nätet och har nu beställt. Det är alldeles för enkelt att beställa... jag kommer att bli ruinerad =)
Idag har jag fått en present av Jonas. En stor förvaringslåda, en sortimentslåda som han sa att det heter. Med en massa fack och lådor med små och större fack att ha alla småprylar i. Helt perfekt! Fin han är! Den lådan får jag ha gömd! Maja-klåfinger tyckte att det jag köpte var sååå fint! Hon blandade ALLA små brads i en stor hög, puh, "maja vill åttå pyssla". Hon höll på att hälla ut de små små burkarna med pulver!! Hjärtklappning hos morsan!
Nu kliar det i fingrarna att börja, jag har ju inte kunnat hålla mig så lite har jag ju prövat! Men inte i fred och inte i lugn och ro ännu!
Det om det om söndag... det var en energikick! Bra och nyttigt och trevligt! Fyllde på måbrakontot!
Lördagskvällen var vi bjudna på mat hos vänner, Italieninspirerat. Gott! Men det blev sent och dessutom missades ju en timma den natten. Det har känts idag, på jobbet! Men samtidigt, roligt på jobbet. Får väldigt mycket feedback av vårdpersonalen. Det stärker mig! Jag har dock pratat med en gammal arbetsgivare idag, jag kommer att ta lite pass för henne också. Måste mata min rastlösa själ med lite oro... märkligt att jag funkar så!

fredag 28 mars 2008

Fredagsfundering!

Jag trivs på mitt arbete. Det är roligt och stimulerande, och mina kollegor och arbetskamrater ute i vården är också bra. Liksom mina vårdtagare och anhöriga. Livet flyter på i nån sorts mak. Tänk att jag efter allt kringflackande i bemanningsbranschen hittat en plats där jag trivs. På en ö. I hemsjukvården. Ett självständigt arbete med stort ansvarsområde. Det är roligt! Väldigt roligt. Men. Jag får bara förlängt mitt vikariat med en månad i taget. Det är otroligt frustrerande. Att inte veta. Inte kunna planera. Ibland känns det som att "Näää, jag skiter i alltihop". Ska jag ha ett sånt ovisst arbete med den skitlönen (!) så kan jag lika gärna ha ett lika ovisst arbete som bemanningssköterska med minst sextio kronor mer i lön per timma plus bilersättning. Är jag riktigt klok som ens funderar på att stanna kvar?? Jag ska verkligen fundera!
Det om det.
Idag skulle jag ha ridit igen, var det tänkt. Men J kommer inte hem förrän sent och Maja kan ju inte följa med på hästen så det blir att vara hemma. Jaja, det blir väl fler tillfällen får jag hoppas. Jag mejlade på en annons igår. En häst som kunde lånas ut, för eventuellt senare köp. En Nordsvensk. 5-6 år nånting. Grundriden och westernriden. Han var jättefin, men fanns i Hjo. En bit bort. Får se!
I helgen ska jag på scrapmässa i Göteborg. Och träffa L och E. Ska bli jättekul!! Ska shoppa lite där tänkte jag, lite nybörjargrejer. Ska bli roligt att lära mig!
Och på söndag är det husvisning! Spännande! Om det nu inte blir snöstorm igen...

onsdag 26 mars 2008

Usch!!

Har precis tittat på TV1. Barnmorskorna. Fy fan! Så många känslor. Min kropp är inte gjord för att föda barn! Det ser jag ju med egna ögon. Är det sådär det ska gå till? Kämpa tillsammans och sen få upp ett friskt barn på bröstet? För mig kan jag hittills erfarenhetsmässigt "skryta" med ett akutsnitt med en jättesjuk Maja som hamnar på iva i respirator och kämpar för livet, eller så föder jag ut ett dött barn. Ensam. Vad är det för en mammakropp?
Hur i hela friden ska jag klara av att ens tänka tanken någon gång, att på ett normalt sätt föda fram ett friskt barn? Det kommer ju inte att ske!
Skitdepp idag!

tisdag 25 mars 2008

Snöelände träningsvärk & hästannons

Detta är ju riktigt pinsamt. Att erkänna att jag har värre träningsvärk idag! Jag går som en stelbent krake med ont i axlarna. Jaja, det går väl över. Ser fram emot ny ridtur, men som det snöar här kommer det nog att dröja några dagar. Man kanske ska åka släde??? Tänk att vi haft en grön jul och en vit påsk. Upp-och nedvända världen!
För fy 17 vad snö det har kommit. Igår var vi fram och tillbaka till Borås, eller strax utanför och hälsade på goda vänner. Körde bilen med de sedan tidigare nämnda sommardäcken. Det var otäckt. Det började snöa vid Landvetter. Sen bara mer och mer. Ändå hade jag kollat på smhi.se och det skulle inte komma snö. Maja satt i baksätet och sa "sluta bromsa pappa, vad busigt du kör" när vi försökte ta oss fram. Unge! Men väl framme så mysigt! Och vilken god mat! Vi blir bortskämda där... Lillgossen hade blivit så stor på bara en dryg månad sen sist. Som bebisar växer. Man glömmer! Han var ursöt när han satt i sin babysitter och tokgungade! Maja tyckte det var kul med en bebis. Hon satt och lekte med honom, klappade på kinden, läste saga. Man blir rörd! Alltid lika mysigt att träffa gossens föräldrar. Varmare och mer genomsnälla människor får man leta länge efter. Och jag får träffa en av dem snart igen, på söndag. På scrapmässan i Göteborg dit vi ska göra sällskap! Kul!
Hemfärden var lika läskig. Inte en enda plogbil på vår sida motorvägen. Inte en enda saltbil heller. Men vi mötte flera på andra sidan "och vi betalar snordyr vägskatt och svindyr diesel och så blir ändå inte vägarna plogade... mutter mutter" var det en J som mumlade bredvid mig. Jag kan bara hålla med! Uselt!
Väl hemma lite tvkoll och sen i säng! Snurrade och snurrade. Kunde inte sova! Blir så trött på mig själv! Fem över sex kom sen en liten sessa trampandes, "mamma MAMMA nu är det dagen, jag stängde dörren till mitt rum så det inte kommer några spöken och lägger sig under sängen" Öh va mmm??? Puh!

Skolan hoppade jag idag. Åker ingenstans med sommardäck och all denna snön. Det var nog bara upprop idag och att jag vill gå kursen har jag mejlat till kursansvarige om. Det är en kurs som heter hälsa och ohälsa hos barn 6-18 år. Kan vara bra att ha om jag får för mig att jobba som skolsköterska. Alltså hemma idag. Så fick det bli. I stället har jag ringt på en
hästannons. Jag smalt när jag såg henne häromdagen. Underbar häst! Mamman är tinker och pappan ardenner. Ska nog åka och kolla! I alla fall. Tror jag... Kolla hästens namn! Bara det är ju jättekul!!
(har dock inte riktigt införlivat J i mina planer DET får bli ett senare problem....)

söndag 23 mars 2008

Det gör ONT!!

Har varit och ridit idag. Den där H är hopplös =) Och vilken tur att hon är det! Så jag äntligen kom upp på kusen! Med pall såklart. Och hjärtklappning! Och hyperventilation! Sen red vi säkert i två timmar! Kunskapen satt i ryggmärgen. Ringrostigt men jag kunde ju faktiskt. Travade och galopperade... flera gånger. Så fruktansvärt jobbigt! I slutet brände det i mina vader... Jag är otränad, som ett kylskåp. Ont i ändan. Ont i benen. Ont i händerna. Det var en pigg fjording på 19 år. Fick hålla emot ordentligt = ont i händerna. Va fasen är en långprommis med Morrten i berget? Nada. I morgon kommer jag inte att kunna gå. Men det får det var värt! Ååå vilken kick. Det var så himla kul! Göra nåt eget. Ensam med go kompis (som är 9!!! år yngre än jag. Gud så gammal jag är!!!) tjötade om allt möjligt. Njöt i solen. Jättemysigt!

Jag vill ha en egen nordsvensk...!!!

Sen kom Maja och J till stallet en stund. Maja fick också rida, först på fjordingen men det var lite läskigt. Sen på en liten shettis, barbacka. Gick hur bra som helst! Kul att se!

När jag kom hem blev det först ostmackor och sedan ett varmt bad, sen en yrselattack och soffläge. Läskigt men nu är det över! Blodtrycksfall antar jag.

lördag 22 mars 2008

Gjorde ett personlighetstest på internet...

Jag är en inåtvänd, planläggande, abstrakt och känslostyrd person.

SÅDAN ÄR DU:
Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor.
Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut – även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.
Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.
Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.


Vad ska jag säga, det stämmer ju rätt så bra! Kolla in länken här

Påskafton...

...och inte blev man bjuden på någon trevlig påskmiddag! Och inte bjöd vi heller hem någon. Faktum kvartod vad ska vi hitta på? Det är ju ändå Påskafton. Bekväma som vi är åkte vi över Gullmarn till Fiskebäckskil och åt påsklunch där. Närmare bestämt på Brygghuset. Jag åt torskrygg med nån pepparrotsgrej på, hackat ägg och rödlök. Till det potatis och skirat smör! Godaste torsken jag ätit på väldigt länge. Jonas åt fisksoppa och Maja köttbullar. Just Brygghuset har en fantastisk förrättsbuffé som ingår. Där finns flera sorters inlagd sill, gubbröra, ägghalvor med rödlök och gräddfil. Det finns matjestårta med kavring. Fräscha sallader. Gravad lax och tunnbrödsrulle. Tunt sprött knäckebröd. Allt detta till förrätt. Mums! Det gäller bara att inte äta f ö r mycket av det! Sedan kaffe och kaka. Maja fick glass med jordgubbar. Ungen lyste!

Men fy attan vad kallt och rått det varit idag. Vi åkte passagerarfärjan över och promenerade till restaurangen. Fy 17! Sådär rått och kyligt in i märgen som nog bara denna ände av Sverige erbjuder. Usch. Sju minus var det i morse när vi vaknade.
Resten av dagen blir det inneaktiviteter. Jaaa, eller en hundrunda blir det väl också. Även om den säkert blir kort. Morrten ligger helst framför brasan och myser!

fredag 21 mars 2008

Jäkla snöoväder!!


I Like!!

Det blev pannkaka med allting idag! Husvisningen ställdes in. Folk bokade av för att de inte vågade köra i all snö som kommit. Förståligt! Och vi har fått hålla oss i krokarna här hemma. Vi "fick inte lov" att komma med sommardäck till Borås. Jag undrar om det ens hade gått!
I stället halkade vi oss iväg till Röe gård där vi fikade gott och shoppade lite. Jag blev stormförtjust i prinsesstårtekeramiken. Den kallas av keramikern Anna-Lena Dancy för Kalas-gömma. På undersidan står det: Kalas-gömma. En prinsesstårta för födelsedagsuppvaktning eller för var dags goda stunder. När jag kom hem såg jag att mitt pralinfat var av samma keramiker! Så nu står de tillsammans i fönstret. Tänk vilken tur att man kan shoppa sig glad!

torsdag 20 mars 2008

Näää!!

(Florence! visst är vi lika?? Eller??)

Inte blev det någon ridning idag inte! Tråkigt! Jag kom inte iväg i tid från jobbet. Det finns läkare här i världen som inte ringer när de ska. Som man behöver jaga för att få ordinationer. Och ringer de, så är det antingen mitt i min lunch, eller så precis när jag ska gå hem. Vältajmat! Inte. Lunchen fick värmas om två gånger... tröttsamt! Och jag fick hoppa tre färjor innan jag kom iväg. Så är det att jobba i Tjotahejti. Ett väldigt trivsamt Tjotahejti dock!

Men när jag väl fick pratat med läkar-överheten och framfört mina önskemål och funderingar, och dessutom fick igenom dem utan alltför mycket övertalning och diskussion, så blev det en del pyssel. Fixa och faxa, dela dosetter, informera personal, anhöriga och vårdtagare. Rapportera. Så ser livet ut på en pinne. Om man är sjuksköterska vill säga. Lite spindeln i nätet. Dansa efter doktorernas pipa. Men mitt i allt dansande så får man tänka ett steg längre. Jag har med de tre samtalen och den dryga timmens övertid och den två gånger frånsprungna lunchen (som jag sen kastade för att jag inte orkade värma upp en tredje gång, åt påskgodis och kaffe i stället, MYCKET nyttigt... suck!) ordnat så att ett par ben inte kommer att vara så svullna, jag har fixat smärtlindring så påskhelgen kommer att bli dräglig för en annan vårdtagare och den tredje kommer att få rätt dos insulin. Det känns ändå gott i hjärtat (Florence Nightingale??) Är det det livet går ut på? Att göra saker för andra och få kredit tillbaka, tacksamhet och med egna ögon ser att man gjort rätt? Output. Och input. Ge och ta. Ja kanske. En del av livet i alla fall. Jag tror på att det ska kännas gott i hjärtat när man lämnar jobbet. Det hade inte känts bra att inte ha jagat doktorerna, ha gett upp. Låtit det vara. Någon annan får göra... tänkt att äh, det går säkert bra. Jag vet att det förekommer. Men ändå, att då hela helgen ha vetat att benen skulle bli som stockar, gjort ont och varit besvärliga. Eller att någon skulle haft ont i kroppen och i själen en hel påsk. Och att någon kanske skulle fått fel insluindos med allt vad det innebär i blodsockerhopp o.s.v. Det är det inte värt. Samvetsmässigt. Eller moraliskt. Bra gjort Ulrika säger det goda samvetet på axeln. Nu var det färdigdiskuterat.

I morgon är det förresten husvisning! Spännade. Väldigt spännande! Vi smiter till Borås. OM det nu inte tänker snöa som bara den. Då får vi stanna i krokarna. Någon i vår familj har satt på sommardäcken nämligen. Någon trodde en solig fin dag för några veckor sedan att "nu kan det ju inte komma mer snö!" Jag menade att april är varannandagsväder, det kan visst komma snö och kyla... Någon bydde sig inte om mina argument, jag förlorade den diskussionen. Som sagt. Men Någon är rätt så fin ändå... trots allt!

Herregud så gnällig jag är!!

Jag fick ju faktiskt mat när jag kom hem! Taco! Mums. Kunde sätta mig vid dukat bord! Det är lyxigt!

Men ändå!! Jag såg faktiskt fram emot ridturen. Därför är gnället lite befogat! Tycker jag. Men kanske blir det ett nytt ridförsök i helgen! Kanske på söndag...

Men kommer det nu en meter snö så blir det väl inte av då heller...

Sarkastisk? Jag??
Inte då!

onsdag 19 mars 2008

Shit!



Jag ska rida fjording i morgon... hur ska det gå? Hur i hela friden ska jag komma upp? Våga trava? Rida lätt?? Den kommer att gå av på mitten! Hahahaha jag kommer att dö på kuppen!

Eller så bangar jag kanske, nöjer mig med att klappa och ge morot??

Fast, tror inte min kompis går med på det! Som hon har tjatat på detta =) Vi har faktiskt varit och kollat på en nordsvensk för någon vecka sedan. Det har jag glömt att skriva! Jag är lite lite sugen på att ta upp hästeriet igen! Och kompisen ska ha lösdrift hemma hos sig. Helt perfekt. Slippa stalljobbet! Så ja, vi får väl se vad som händer framöver! Återigen... projekt!
(Varför blir man aldrig nöjd?)

Karusellen snurrar på

Uppsatsen opponerad och försvarad, nu är vi godkända! Ytterligare 7.5 hp kan läggas till meritlistan... Så otroligt skönt! Men samtidigt, kommer jag att sakna våra stunder ihop. Vi har träffats då och så, pluggat en del, fikat och ätit desto mer men allra mesta kanske suttit och pratat om allt möjligt. Livet. Väder. Händelser och erfarenheter. Så som man gör som vänner. Trevligt och alltid intressant att lära känna nya människor lite mer. Nu resten av terminen ska vi läsa olika kurser men efter sommaren läser vi samma (och sista!!) kurs igen. Då blir det säkert fler gruppuppgifter. Skulle bli förvånad annars. Skolan måtte väl snart svämma över av alla inlämningsuppgifter som lämnas in! Det finns säkert någon pedagogik som försvarar det!

Idag har det varit lite skoljobb igen. Men även rensa-hemma-inför-visningen på fredag. Oj vad mycket man har i skåpen. Allt måste se prydligt ut. Ordning och reda. KOnstigt, på jobbet vill jag ha superordning. Men hemma... tja... inte lika viktigt. Det finns säkert någon diagnos på det. Men jag har rensat och rensat. Satt skorna i rad i garderoben. Satt mjölpaketen i ordning i skafferiet (jag hade fem, 5!! öppnade mjölpaket...) rensat i skräplådan=den översta i köket. Majas leksaker ligger i platsbackar. Böckerna i bokhyllan står i givakt. För att inte tala om alla saker i badrumsskåpet! Parad!

J håller på och röjer i källaren. Det är hans område. Jag är tacksam att jag slipper det!
Som sagt, på långfredag är det visning. Då drar vi till Borås och hälsar på våra goa fina vänner där. Och deras lille gosse. Världens sötaste. Hoppas husaffärerna är klara efter helgen! Skulle vara skönt att bocka av projekten, ett efter ett. Men märkligt, det dyker alltid upp nya! Vi har i alla fall lagt ner att vi ska hinna renovera "uthuset" till det nya huset. Tanken var att vi skulle fixa till det och bo där medan stora huset renoveras. Uthuset är ett gårdshus på två våningar som ska bli två lägenheter. Men möjligheten att få renoveringshjälp över sommaren för inflytt 1/9 är nog minimal. Därför kommer vi att bo i min brors hus, ett stenkast från vårt nya. Så slipper vi den stressen! Det blir toppen! Men våra prylar och möbler får magasineras under tiden. Som sagt, projekt!

Vi är förresten kattvakter också. Åt min brors katt Ida. Hon och Morrten har inte hälsat ännu... får väl se OM de får det alls.

söndag 16 mars 2008



Jösses. Livet är verkligen likt en berg- och dalbana!! Det gäller att hålla fast och stanna kvar, så man inte trillar av!



Om jag inte vill!
Om jag inte vill det jag gör
då är det inte jag som gör det.
om jag gör det jag gör
för syns skull
för att vara till lags
och slippa kritik
då är det inte jag som handlar
utan fruktan som bor i mig.
Om jag inte vill
då är det inte jag.
Om jag tvingar min kropp
att tala kärlekens språk
när jag inte vill
då är det inte jag som talar.
Då skiljs jag ifrån kroppen
och står hemlös utanför.
Och varje rörelse
utan min närvaro
smakar tomhet.
När jag gör det goda jag vill
när jag vill det jag gör
då är jag ett med mig själv.
Då är jag sann
då är jag fri
då är jag Jag.
Margareta Melin

fredag 14 mars 2008

Fredagstankar


Har varit och pratat idag igen. Ett tag sedan nu. Jobbigt. Men fick till mig att det inte är så konstigt att jag är lite off igen. Jag som inte gråtit på flera veckor kan nu inte hålla de där jäkla tårarna i shack. Hon berättade att eftersom jag nu återigen varit med om en ny förlust, min kära vovva, drar upp allt till ytan igen. Jag har försökt att trösta mig med att det var det bästa eftersom hon var gammal och sjuk. Visst var det så, men saknaden och tomheten finns där ändå. Sorgen likaså. En förlust, vilken det än må vara, drar upp alla andra förluster till ytan. Så är det nog. För henne jag pratade med var mina känslor helt naturliga. Normalt. (hur nu något k a n vara normalt i allt detta??) Samtidigt känns det skönt att veta att jag trots allt är normal. Inte knäpp, onormal eller tar för lång tid på mig att bearbeta. Hon frågade om jag verkligen var redo att jobba. Jag vill jobba! Mitt i allt så tycker jag att det är roligt! Jag ser fram emot mina arbetspass.

Lite senare strax före lunch på jobbet fick jag helt plötsligt nästan panik. Jag hade kommit fram till mitt kontor, satt och skulle lägga upp dagen. Då kom känslan. Jag ville bara därifrån. Snabbt på direkten. Den dök upp och kom som en blixt från klar himmel. Hjärtat dundrade på i hundratio! Det var väldigt nära att jag skickade ett mejl till min chef och satte mig i bilen. Men så kom jag på vad min kurator har försökt att pränta in i mitt huvud varje gång vi träffats, och som vi tränat på under våra samtal: sätta mig ner i lugn och ro och andas. Bara fokus inåt på andningen, luft in-luft ut... låta tankarna komma. Välkomna dem vilka det än är som kommer. Låta dem komma men sedan shasa iväg dem. Göra plats för nya. Acceptera tankarna. Inte jaga bort dem. Precis det jag lärt mig på alla samtalen. Ta tag i andningsankaret.
Jag gick sedan ut och tog fem minuter frisk luft. Andades igen. Fokus. Det gick över. Sedan gick resten av dagen bra. Det var en seger för mig! Om än en liten, så vann jag över flyktkänslan! När jag satt och åt en sen lunch kom en av personalen in, en otroligt mjuk och vänlig kvinna som inte visste att jag var tillbaka. Hon välkomnade mig varmt, sa att hon hade saknat mig, tänkt på mig. Det värmde mitt hjärta och stärkte egot!

torsdag 13 mars 2008

Lite ledsen ikväll...

Mamma, min mamma
se vad jag kan
jag kan gå nu
och jag hoppar lite grann
För mina vingar de bär mig
Varthän jag än vill
Flyger dit där du är
och följer ditt liv
Fast du inte ser mig
så är jag alltid där
någonstans runt om dig
i universums stora sfär
För jag färdas över ängar
bärs upp av en vind
tittar till dig och flyger ner
och ger en puss på din kind
Jag samlar dina tårar
och fyller på vår brunn
vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får
ha mig intill dig
närhelst du än vill
ge mig all världens kramar,
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mig allt så fint
men mamma, din kärlek
känns från jorden och ända hit
Jag säger stolt till de andra
små änglar som är här
Titta-det är min mamma!
och hon håller mig så kär
Jag lyser utav stolthet
som blir till stjärnans ljus
som du ser på natten
när det släcks i varje hus
För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dig
som alltid stannar kvar
okänd

tisdag 11 mars 2008



Idag har jag börjat jobba. Det kändes rätt ok. Roligt att träffa mina kollegor och roligt att träffa vårdpersonalen ute på boendena och i hemtjänsten. Liksom att träffa vårdtagarna. Faktiskt var det så. Skönt att känna mig välkommen och saknad. Bra för egot! Men jag är trött i huvudet. Som bara den! Och jag har kommit på mig själv flera gånger hur otroligt ostrukturerat jag jobbar. Allt har tagit så lång tid, och jag har i stället för att skicka ett mejl med all information i till min kollega som arbetar i morgon, så har hon nog fått tio stycken! Allt för att jag inte skulle glömma något. Jag antar att hon säkert förstår!
Jag blev glad över att en av tjejjerna ute på boendet verkligen frågade mig vad som hänt. Visade intresse. Undrade. Ville veta. Inte av nyfikenhet eller att skicka vidare sladder, utan av intresse. Ändå känner jag henne inte jätteväl, inte mer än att det liksom klickat. Vi funkar att jobba tillsammans.

Jag hade Morrten med mig i bilen. Tog en stund av lunchen och promenerade med honom. Jag hade inte hjärta att lämna honom alldeles ensam i jättestora hundgården... vet inte vilket som är bäst. Men mitt samvete mådde i alla fall bäst av att han fick följa med! Ha lillpojken nära. Och han verkade inte tagit någon skada av att ha gnagt på ben där i bilen! Tvärt om!

Appropå sambons tandoperation så är det mycket bättre. I Stockholm gick jag med väskan full av smärtstillande... (att stoppa i honom när han började bli grinig!!)

måndag 10 mars 2008

På ranten igen!!

Stockholm denna helgen! Alltid trevligt där. Men ännu trevligare denna gången då min yngste storebror och hans familj mötte upp där. Majas kusin är ett drygt halvår äldre och de leker så himla bra. Busigare ungar får man leta efter. Rejsade i matsalen då vi åt frukost. Hoppade i sängarna. Med mera. Med mera.
Vi bodde på ett hotell mitt i smeten bakom Biblioteksgatan. I närheten av en häftig upptäckt i form av Nordiska galleriet oj så mycket fint att vila ögonen på.

Maja och kusin K busar i Majas säng på Hotellet!

På fik mitt i stan. De kunde sitta stilla ungefär... trettio sekunder! Puh!


Maja klättrar på Junibacken!

"Pepparkaksbak" på Junibacken.



Bästaste kusinerna!!

På vägen hem stannade vi till i Hallsberg och hälsade på våra goda vänner där. Alltid lika mysigt hos dem!! Fick smaka på ugnsgrillade ren-revben. Nåt av det godaste man kan äta!! Grymt gott! Så himla dumt att vi strax innan hade ätit på McD. För att det var så svårt att lämna våra vänner kom vi iväg sent och kom inte hem förrän vid halv ett. Det känns idag! Seg och har kort tålamod! Maja hade varit trött-gnällig på dagis. Hostig som 17! I kväll kommer hon somna tidigt! Jag också! I morgon första jobbdagen på länge. Känns sådär.
En positiv sak! Vår uppsats är klar!! Yes!! Ska mejlas in imorgon. Jag har hållit på och strula med sidnumrering på uppsatsen halva dagen! Det skulle ju inte vara synliga sidnr på de första sidorna... till slut löste det sig!

torsdag 6 mars 2008

Sjuka män...



...måste jag ju bara ta och skriva lite om. Och det är ingen klyscha att de blir SJUKA när de är sjuka. Min sambo har opererat bort en visdomstand idag. Den växte vågrätt i stället för lodrätt. Tryckte alltså mot nästa tand när den växte. Han var inte sövd. Lokalbedövad. Och fick tanden bortdragen. Såklart blev det ett ordentligt sår, eftersom den som sagt inte växte uppåt. Några stygn. Tandsköterskan hade sagt att han inte skulle lyfta tungt idag... så idag har han legat på soffan hela dagen. Sett på dvd. Sovit. Bett om hjälp lite då och då. Har den där "detärmestsyndommigihelavärlden"-rösten. Druckit soppor med sugrör och knaprat alvedon. Jaja, dessa stora starka män!! Suck!

Jag har varit flitig. Skrivit på uppsatsen på förmiddagen. Suttit och pillat med att försöka få innehållsförteckningen att funka. Utan framgång. Hur svårt kan det vara? Tydligen JÄTTEsvårt!
Tog en lång härlig promenad med Morrten. Gick en runda så vi följde kusten. Gick förbi fina badstranden. Tittade jag utåt havet såg det nästan ut som en sommardag, soligt, glitter i vattnet. Snart snart är vi där! Sen gick vi en mardörmsbacke upp. Den är lång, seg och tar aldrig slut! Kändes i benen. Men samtidigt har flåset blivit bra mycket bättre. Alla dessa prommisar ger resultat, både på flås och viktmässigt. Duktig Ulrika!
I morgon fika på jobbet på fm, sedan skola och därefter Stockholm över helgen. Träffa min bror och hans familj som flyger ner från Norrland. Jösses vad jag blivit en storstadsbrutta sista tiden! Roligt! Ska lämna lillplutten Morrten på hundpensionatet. Det funkar säkert hur bra som helst, men tidigare har han ju haft Rana med sig.
Jo en konstig sak till som hänt i kväll. Maja var helkonstig. När jag satt vid köksbordet och läste kvällstidningen satt hon under bordet för att det fanns spöken. Ville inte komma fram. Blev buren av sin pappa ut i hallen, klamrade sig stenhårt fast i honom. Var vettskrämd, såg spöken där också. Varken vi eller Morrten märkte, såg eller hörde något. Hon var jätterädd. Lite läskigt att inte ens pappas (ja han lämnade soffan en stund i kväll!) famn hjälpte mot rädslan. Men sen somnade hon gott i sin säng.

onsdag 5 mars 2008

Dejt i skolan!

Med uppsatsvännerna! Det går framåt, vi är faktiskt flitiga! Vi skriver om "distriktssköterskans bemötande av patieneter och anhöriga i sorg". Intressant. Annars har jag inte hunnit med desto mer. Hämtade Maja när jag kom hem, sen det vanliga rutinen. Middag, bad och läggning. J var sen idag.
Har skrivit lite uppsatsen. Blir mer i morgon. Blev ingen långpromenad idag det är så mörkt här ute och regnar gör det också. Morrten vill inte ens gå ut och kissa, vänder på trappen. Tss! Han har blivit väldigt bekväm sista tiden. Vill allra helst ligga i mattes knä i soffan. Eller på filten... i soffan. Inte 17 fick Rana ligga i soffan. Men Morrten är ju så liten... märks knappt och tittar så ullgullugt under lugg... hmmm denna matten har gått och blivit en mjukis! Dessutom fick han följa med till skolan idag. Tyckte det var bättre att han gnagde ben i buren i bilen än vara alldeles ensam hemma. Som sagt. Mjukis!!

tisdag 4 mars 2008

Husförsäljning!!


Idag var det dagen M. M som i mäklare. Så förmiddagen gick åt till storstäd och bortplockning av saker i huset. J och jag rännde fram och tillbaka, upp och ner, in och ut. Jösses vad man har framme saker! Rensa rensa! Gömma undan. Stress! Piffa till så det ser snyggt ut. (om det ser vi tydligen väldigt olika på min käre sambo och jag. Han hade ställt en stor jordglob, ett av honom inhandlat auktionsfynd i fönstret. Ja det står rätt. I fönstret. Det blev bortplockat av mig fortare än kvickt. Jättefult! Nån som vill ha en jordglob??)

När så mäklarna kom hade de många frågor och gick igenom husen. Rum för rum. Hur gammal är kylen? När var köket renoverat. Tvättmaskin och tumlare? Material i kaklet? Jordvärmepannan. Golv. Spis? Och så vidare och så vidare. Gäller att komma ihåg allt. Vi blev rätt så nöjda med utgångsprisen på husen. Visning på långfredag. Himla spännande, hoppas förstås på att en snorrik Norman kommer och bara ääälskar husen... =)
Jag lever fortfarande på min Malmö-helg. Njuter av lyxen att ha fått vara ensam där nere en hel helg... Det var verkligen en energikick! Ett tankefrö på en egen verksamhet föddes där nere, och det kan inte släppa min skalle. Jag måste få fart på det! Våga. Släppa taget om det kända och tråkigt invanda. Får ångesttankar av känslan att vara låst. Något måste ske!

måndag 3 mars 2008

Ååå vilken helg!



Helt fantastisk! Allt har varit så himla bra! Så mycket vi hann med! Fredagskvällen åt vi bruschetta och drack Champagne! Att vi inte setts på flera år måste ju firas! Mmm så gott det är med kyld skumpa! Satt och pratade länge! Om allt möjligt. Och vilken vacker lägenhet. Mitt i mitten av Malmö. Gångväg till allt!
Morrten fick träffa Virus. Virus är en 10-årig boxerherre. Han talade tydligt om vart skåpet stod. Ingen liten terrier grabbhalva kunde komma där och komma där. Liksom. Men Morrten förstod precis och lekte sedan lite lugnare. Höll sig på mattan så att säga. Men lilla killen tyckte det var stort att vara i Malmö, även om han såg ut som en frågetecken när han skulle kissa. Här? Mot detta enda trädet? Var är skogen? Trafikljus som tickar var också jätteläskigt i terrierögon! Så många människor överallt. Och bilar. Och hundar. För att inte prata om alla änder i parkerna som var så roliga. Men matte var riktigt riktigt elak lät honom inte jaga en endaste liten and... fast de var så nära och inte flög iväg! Otroligt frustrerande tyckte han!

Lördagen startade med en ordentlig sovmorgon! Jag och Morrten sov i gamla pigrummet, häftigt! Det låg inåt gården så jag hörde ingenting! Så tyst och skönt. Efter frukost en rejäl långprommis på ett par timmar. Blåste så kallt. Jag hade visst glömt bort hur den skånska vinden känns! Brr! Men nu har jag sett Turning torso och Bo-01. Häftigt. Sen var det dags för shopping. Blev lite kul inköp. Bland annat tre fat. Ångrar att jag inte köpte ett par skor jag provade dock. Jaja, det får bli en annan gång. I kylan som var värmde vi oss på en bar och drack en varm choklad med Xanté, päronkonjak, och vispad grädde på toppen. Mums! Sen hem och slappa en stund. Schlagerfestival och mera vin! För att sedan fortsätta på en restaurang vid Lilla torg och äta Tapas tillsammans med ett gott Rioja (mycket vin blev det!) Kvällen avslutades på en bar med en drink innan taxi hem. Sen en lika god natts sömn. Sov till halv elva! 10.30! Ja jag skrev verkligen rätt! När gjorde jag det senast? Inte sedan Maja föddes. Jag har heller inte varit borta från henne och Jonas så här länge tidigare. Jag har (utan att få dåligt samvete) njutit i fulla fulla drag. Hela tiden. Varje minut! Njutit av att få köra bil och lyssna cd-bok i fred. Njutit av att vara ensam med goda vännen. Njutit att själv bestämma vad vi ska göra. Älskat känslan av att när jag vaknade sju, kunna vända mig om och somna om, med gott samvete, flera timmar. Njutit av att få lov att göra saker utan att bli avbruten. Göra färdigt. Få vara Ulrika. Inte mamma. Inte sambo. Bara väninna.

Det har verkligen varit en fantastisk helg. På alla plan! Den avslutades också på bästa sätt. Nämligen med världens bästa brunch på hotel Hilton. Det häftigast där var en chokladfontän, som man fick doppa jordgubbar, marshmallows och ananasbitar i. Till dessert. Förutom den bjöds det på ostron, räkcocktails, kaffe, juice, gott färskt bröd, frukter, pålägg... varm mat... efterrättsbord. Synd att jag skulle köra annars hade ett glas Champagne varit som pricken över i.

(Och det bästa av allt! Vi ska göra om detta i maj. Men då i Stockholm. Om det har jag i n t e berättat för Jonas! Inte ännu!)

När jag kom hem var hela golvet i tvättstugan full av smutstvätt. Tvättkorgen hade svämmat över. Jahapp, back in business... frågade varför, fick svaret Ojdå. Tredje maskinen håller på nu. Suck... Nu är jag mamma, sambo, hemmafru Ulrika. Igen! Ordningen är återställd!