tisdag 31 juli 2012

Finaste Gilda! Ridit en timma, vet inte vem som var tröttast, Gilda eller jag! Härlig kväll :)

Mjölkfria bullar funkar precis lika bra :)

Bullfest :)

Febrig Anna och riktigt skitväder, då blir det bullbak :)

Jag har tagit ett beslut.

angående min utbildning med start i höst. Jag hade först tänkt köra järnet i Borås, med helfart och minst tre föreläsningar i veckan. Bli klar på ett år. Panng.
Men det innebär något helt annat än att bara åka fram och tillbaka till Borås. Det är förutom föreläsningarna, en massa studier hemma, inlämningsuppgifter grupparbeten och tentor. Dessutom tänkte jag jobba på ambulansen och samtidigt sköta det administrativa i vårt bolag. Jag tänkte avsätta tid att träna och dessutom hinna med två hästar, hund och såklart barn man och hem och kanske till och med hinna umgås med mina vänner... eh... jag inser mina begränsningar.
Vad ska jag stressa ihjäl mig för? Det blir Karlstad på distans. Bara jag får ok av dem att jag kan göra min praktik på hemmaplan. Jag har ju ingen brådska att bli klar, jag vill ju egentligen inte ens ha en fast tjänst, jag läser för att jag ska känna mig säker i bilen. Stärka mitt ego ;) Få mer kött på benen. Förstå sammanhang, läkemedel. Orsak och verkan.
Så så får det bli. Känns bra.
Tack Lisbeth för att du öppnar mina ögon...

måndag 30 juli 2012

Höstkänsla...

fredag 27 juli 2012

Flera båtar låg inne iPineviken för att lyssna till konserten, sommarens hittills finaste kväll! Ljum och vindstilla! Flera såna tack :)

Luftballong!

Vi tog en promenad förbi gullmarsvallen där Diggiloo uppträdde. Ingen barnvakt innebar ingen musik för föräldrarna! Jaja vad är väl en bal på slottet... ;) Vi kollade på när denna ballong fylldes och seglade iväg, många waaaooow från barnen :)

onsdag 25 juli 2012

Idag är det en sån där dag som...

...får mig att inse hur otroligt skört livet är. Hur nära liv och död balanserar brevid varandra. Trots att jag är utbildad och har viss kunskap fick jag idag inse fakta: det gick inte att göra mer. Jag är envis och vill inte ge upp, men denna gången var jag tvungen. Inse att jag inte kan trolla. En stund senare, efter lite andhämtning och återkoppling, öppnas mina ögon för det som är viktigt i livet. Allt annat går bort, jag ska lägga min tid och energi på det som betyder något för mig. Som ger tillbaka villkorslös kärlek. Jag förstår igen att jag måste vara rädd om det jag har, min alldeles egna lilla (?) familj. Att älska dem så mycket jag bara orkar. Vara rädd om dem, vara rädd om dem som är mina. Liksom jag måste njuta av livet. Så mycket jag bara orkar tillsammans med mina stora kärlekar.

tisdag 24 juli 2012

Om någon är intresserad om vad Stångehuvud är, läs mer här. Om någon skulle råka vara i krokarna får ni inte missa en prommis över klipporna, oavsett årstid! Det är rätt häftigt att gå där i höststorm också, pampigt!

Utflykt!

Idag packade vi en rygga med lite fika och så gick vi till "Lejonklippan". Maja visade vägen, dit gick de förra året när de hade utedagar i förskoleklassen. Väl där klättrade barnen i berget, hoppade mellan stenarna, plockade ljung och röda(!) rönnbär. Fikade lite och lekte. Urmysigt! Och nödvändigt att få ur lite energi från de små kropparna. Igår och på förmiddagen idag har de frestat sin mammas tålamod rejält!!
Efter Lejonklippan gick vi till Munkevik och åt vattenmelon. Lekte lite där också. Vi hade några riktigt sköna avkopplande timmar!
Både Lejonklippan och Munkevik ligger på Stångehuvud. Stångehuvud är en lisa för själen, fantastiskt vackert. Röd granit och hav. Naturreservat.

måndag 23 juli 2012

Lite seg.

Att jobba är kul, fantastiskt kul till och med. Utvecklande och stärkande. Det är (fördetmesta..)skoj att jobba med olika personer på olika stationer. Då hamnar man inte i någon given ram utan varje arbetspass är nytt. Jag suger åt mig och lär mig. Flera saker varje pass. Det kan vara tekniska saker som hur bilen funkar (!), olika sätt att hantera och köra båren eller rent behandlingsmässiga som hur jag ska tänka. Att se helheten är svårt men nödvändigt. Kroppens signaler som i ett första läge kan visa en diagnos åt ett håll, efter en stund helt kan ända riktning. Som en patient som ringde sos för att den hade kräkts och hade diffusa buksmärtor. Patienten trodde den hade tarmvred. Vi åkte dit och bar ner patienten på båren i fyra trappor. Men symtomen visade sig i stället stå för en pågående hjärtinfarkt. Nyttigt att tvingas ändra uppfattning efter hand, att inte tillåta sig att vara låst i en första bedömning.

Idag är det segt. Gick av igår morse. Då körde vi hela natten, från elva på kvällen till sexsnåret. Lördagskvällar brukar innebära alkoholrelaterade patientfall, så även denna lördagen. I såna lägen får jag ibland tvinga mig till att vara vänlig, speciellt när alkoholpåverkan får personen att bli dryg, otrevlig, spydig och otacksam. Då kokar jag inombords men visar det såklart inte. Sista färden hem till station körde jag. Då var klockan halv sex på morgonen. Och jag kan inte påstå att jag var någon vidare bra bilförare...

Något jag märker efter att jag kommit hem från dygntjänstgöring är att barnen är apjobbiga, på ren svenska. Det är som att de måste testa allt in absurdum eftersom jag varit borta ett tag och sen sovit ikapp några timmar. Så varje dag efter ett jobbpass, blir det att visa ramarna för dem igen. Jobbigt och otroligt energikrävande. De testar och bråkar och ropar på 'mamma' i ett i ett. De nyps och slåss, filmen på dvdn är fel, kläderna fula, de ångrar sig och vill inte ha mjölk och flingor till frukost som de sa från början utan vill ha fil och musli istället... Mackan är fel. De vill ha socker som pålägg(!) jo men det får vi för pappa... mmm sure, ägget är för hårdkokt. De skriker och lever om. Idag satte jag var och en i sina egna rum och stängde dörren. Så fort de lekte tillsammans blev det bråk. Denna mammans utbrott och en stunds time out fick dem att förstå hur långt de kan gå... grrr!! Nu leker de fint och lugnt. Pust!
Nu ledig ett par dagar, sedan två pass i dagbil. Skönt att slippa dygn, få gå hem vid femtiden. Förhoppningsvis. Om vi inte är ute på körning då. Men i alla fall, få sova i egen skön säng på natten, det är värt en del.



lördag 21 juli 2012

Lördagsdygnet!

Ambulans till hamnen, sjöräddningsbåt i fina vädret. Iland på vacker ö med alla väskor och deffen. Packa ombord oss på en kärra bakom fyrhjuling. Jobba. Lasta på båren på fyrhjulingskärran. Använda apostlahästarna tillbaka för att sedan lasta ombord på sjöräddningsbåten. Och sen in i ambulansen med patient till stora sjukhuset. Smidigt när allt det logistiska funkar. Helikoptern var också på plats men de behövdes inte, detta fixade vi själva :) Så de fick vända hem igen! Kul dag på jobbet!!

fredag 20 juli 2012

Hatkärlek!

Så här ser den ut. Rakel-apparaten. Den som är min bästis de 24 timmar jag är i tjänst. Är jag vaken sitter den i bältet, sover jag sitter den i laddaren, och att vakna till det (o)ljudet är hiskeligt! Jag kastar mig upp. Stänger av och läser vad sos skickat för info. Vilken prio kommer först, superbrådis eller brådis? Sen kommer namn och vad det gäller samt adress. Kollar det samtidigt som jag drar på mig kläderna. Skorna. Ut i bilen. Fokus.
Kul! För det mesta...

tisdag 17 juli 2012

"Attells tattooj"

Pang!!

Å ena stunden blasé i soffan på jobbet. En stund senare pip i larmapparaten. Prio 1. Pang! Som en örfil, adrenalinpåslag, fokus och läsa på behandlingsrutinerna lite snabbt. Förbereda hjärnan på i vilken ordning göra vad. Hämta på larm. Blåljus och tut-tut till stora sjukhuset med patient som jag fick jobba med. På riktigt. Läget var kritiskt men stabiliserades. Kändes gott, och jag behöll lugnet. Tänkte klart och gjorde inga misstag. Kändes bra. Nu taggad för detta, jag vill lära mig mera. Förstå olika samband. Nu ska här läsas akutsjukvård! :-)
Kändes lite halvsäkert häromdagen.. tänkte skita i alltihop och satsa på företaget och kontoret i källaren. Blev ordentligt tillplattad härom veckan av puckokollega. Idiot! Tappade tron på mig själv. Nu lite egoboost. Behövdes.
Nu vill jag börja läsa, igår ;-) Det lutar trots allt åt Borås. Borås ambulansutbildning har gott rykte. Och skönt att få allt avklarat på ett år. Tror det blir så.

måndag 16 juli 2012

Rätt så uttråkad Ulrika!
Visst är det märkligt, ett annat dygn när vi körde nästan 100 mil gnällde jag för det! Nu gnäller jag för att det inte händer nåt...

söndag 15 juli 2012

lördag 14 juli 2012

Högskola igen!

Fick första antagningsbeskedet häromdagen. Och jag kom in. Inte bara i Borås utan även i Karlstad. Skillnaderna, förutom det geografiska då såklart, är att i Borås går utbildningen på helfart. I Karlstad distans och halvfart första terminen. Sedan får man bestämma om man vill läsa på helfart den andra och tredje terminen. I Borås innebär helfart föreläsningar två till tre dagar i veckan. Frågan är om jag fixar det. Med tre barn, ambulansjobb och mitt administrativa arbete. Plus plugg, inlämningsuppgifter och tentor. Karlstad kommer att ta längre tid och testa min karaktär och min (o)organisatoriska sida!! Båda uppläggen har sina för-och nackdelar. Karlstad innebär övernattningar två tre dagar per månad. Jag är erbjuden fortsatt ambulansjobb i höst. Jag tror att jag får bromsa lite, om jag ska ro allt i hamn. Och med hyfsat resultat. Utan att bli ihjälstressad. Det lutar åt Karlstad och att endast ambulansjobba på timbasis. Policyn i NU-sjukvården är att ha personal månadsanställd, men det måste jag väl få bestämma själv. Jag vill ha min frihet. Jag vill inte vara schemalagd och jobba dygn på julafton. Jag vill bestämma själv. Om jag vill jobba och när jag vill jobba. Kaxigt, ja kanske. Risken är att stå utan jobb. Då får det bli så. Det om det. Ja, vad jag ska läsa? Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning till ambulanssjuksköterska, eller med andra ord prehospital vård.

tisdag 10 juli 2012

Superpräktiga morsan har gjort egen jordgubbskräm... God sommarmat :)

måndag 9 juli 2012

Dagens loppisfynd, duk och vas :)

lördag 7 juli 2012

Sommar!!!

(och jag vet...de har ingen hjälm! )

fredag 6 juli 2012

Vilket grymt habegär...!

Fredag 6 juli=spöregn!

Läget under kontroll igen.Gick av imorse, jobbat halvt dygn, 14 timmar. Några kvällsturer och två natturer. Prio treor. Med andra ord, inget akut. Vi hade en etta, men när vi kom fram ville inte patienten följa med oss, utan fick behandling och en stunds prat om allt möjligt. Sen drog han täcket över huvudet och timmerstockar drogs... Jaja, ibland får man agera sällskapsdam ;) Kul jobb! Trots att sommarnätterna är tuffa och jag är så trött att jag nästan gråter när larmet går. Jobbar för det mesta med goa kollegor. Omtänksamma och hjälpsamma och jobb verkar finnas jobb även i höst. På torsdag i nästa vecka kommer antagningsbeskedet från vhs. Jag är himla nyfiken på om jag kommer in. Det skulle jag tro, jag ligger i topp i den kvoten som innebär högskolepoäng. Jag har ju hur många som helst ;) först en himla massa från teologen i Lund. Ååh vilken rolig tid det var. Läste första året tillsammans med dem som skulle bli präster. Det skulle inte jag.. sedan inriktning på etikkurser. Härlig stämning på den institutionen. Sedan sjuksköterskeutbildningen. Och en distrikssköterskeutbildning, förutom sista kursen.. som jag ska läsa och tenta av någon gång! Och så nu då prehospital sjukvård, med andra ord ambulanssjuksköterska.
Tänk att doktorera inom medicinsk etik. Kombinera mina utbildningar. Det vore nåt. En dröm. Och mina drömmar brukar jag ju genomföra, så kanske även denna! :) En annan dröm är att jobba utomlands. Då är ambulanssjukvårdsutbildningen som handen i handsken. Plus erfarenhet, ju fler år ju bättre. Och jag kommer att jobba samtidigt som jag pluggar.

Helgen ledig. Maja ska på barnkalas på söndag. Annars inga planer. Ikväll har hon en kompis hemma som sover över. Spännande. Hoppas på gott väder trots att yr.no lovar ännu mera regn... Nästa vecka fyra dagars dagbil. Pussel igen med barnvakter och även dagis/fritids på nya stället. Då kommer stressen och oron i magen som ett brev på posten.. Det tar jag då. Nu är nu.

Fredag kväll, och ingen tv! Paj! Boring!! Blir dator i stället!!

onsdag 4 juli 2012

Sommar :(

Får man lov att vara så ego att jag önskar att juli vore över och förbi? Done. Snabbt som ögat. Jag är så otroligt stressad. Ända in i märgen stressad. Jobbet är kul men oerhört mycket. Jag jobbar antingen dygn eller dagbil. Dygnen innebär körningar hela dagarna och hela nätterna. Sist dygn körde vi nästan hundra mil! Det blir några vändor fram och tillbaka. Jag var så trött att jag nästan kräktes! Ändå måste jag vara alert och på g. Snabb och effektiv. Trots att klockan är 05.17 när det piper i radion, larm ut på något nytt uppdrag, innan vi ens kommit hem från senaste uppdraget. Ladda om, fokus på patienten och anhöriga, diagnos och behandling. Tränga bort den innerligt starka önskan om att bara få åka hem och lägga huvudet på kudden, om så bara för en kvart. När jag kom hem efter den helvetesnatten möttes jag av tre vakna pigga och hungriga barn. J sa hejdå och åkte till Göteborg. Jag hade barnen att ta hand om. Börja laga frukost. Jag gick som en illamående zombie hela dagen. Jag försökte sova på soffan, men aldrig har väl barnen haft så mycket att berätta då. Eller bråka om då. Eller springa på toa och ropa fäääärdig som då. Jag somnade före Maja den kvällen. Sov som en medvetslös.
Igår körde vi tur och retur Helsingborg. Då jobbade jag dagbil. Och dagbilen ska ställas av klockan 17.00. Det går aldrig, konstant övertid.
Dessutom har vi ingen barnomsorg förra och denna veckan. Det blev ändringar i Js schema och dagis är som dagis är, har man inte anmält så kan man inte komma i efterhand. J jobbar projekt i Gbg och har massor att göra där, från tidigt till sent. Sover oftast över.
Mitt andra uppdrag förutom att jobba dt jag sagt ja till, är att puzzla ihop livet just nu. Barnvakter ska fås att komma tjugo i sju, hur många tonåringar vill komma så tidigt? Mat för hela dagen ska förberedas och kylen måste vara full med smör, pålägg, mjölk och fil. Axels mjölk, smör och yoghurt. Frukt ska finnas, grönsaker. Saft måste finnas liksom flaska att blanda i...ifall det blir stranden. Strandväska ska packas 'ifall-att'. Lappar ska skrivas till barnvakterna. Vad Axel kan äta och inte. Glasspengar läggas fram. Majas dansskola varje dag, kläder ska packas.
Mina goda vänner ställer upp helhjärtat och tar alla tre barnen när barnvakterna inte kan. Jag blir alldeles rörd över hur väl de vill. Otroligt vilket hjärta de har! Otroligt hur de ställer upp och med sån glädje. När jag kom dit idag, uppe i tokvarv efter att ha jobbat över. Skyndat hem och hämtat hunden som jag inte vet, och inte orkar ta reda på, när han fick en kissrunda senast, kom fram till vännerna och alla barn, fick jag sätta mig i en solstol. I händerna fick jag en skål med hemmagjord jordgubbskräm med grädde till. 'Ät nu Ulrika' Jag blev nästan tårögd! Det och en stunds prat gav energi till att packa ihop hela rasket, tacka och bocka för all hjälp. Gå hem igen, med en betydligt gladare vovve, duscha tre ungar. Ge gröt och välling. Natta, pussa och krama. Hittade Axels favvo stjärnanappen. Lycka. Anna somnade i sin Pippi-pyamas på tio sekunder. Maja nöjd och får sova i min säng.
Och nu när alla barnen sover, går jag ner i min källare och jobbar med pappren för bokslutet, momshelvetet(!) och lönerna. Ute i så otroligt sista sekund att jag inte hunnit skicka in pappren till bokföringsbyrån utan jag scannar dem och mejlar dem. För i övermorgon ska hon gå på semester. Semester. Vad fan är det??