torsdag 29 maj 2008



Det händer en hel del i livet! Sista tiden har det varit mycket av den varan. Händelser. Det största är nog att vi sålt vårt hus. En spännande rask budgivning som stod mellan tre intressenter, ledde fram till en väldigt trevlig familj som köpare. De har bott i området tidigare men sålt sitt hus för några år sedan och nu längtade tillbaka. Vi skrev papper igår och de har haft en besiktningsman som gått igenom huset och som inte visade på något större att göra. Det är faktiskt ett friskt hus. Byggt av staten på 50-talet. Lärarbostad. Man byggde ordentligt då. De ville flytta in genast men får hålla sig till tåls tills i början av augusti. Då flyttar vi in till stan igen. Vi har ju hunnit hyra ut huset inne i stan veckovis i sommar och ska då bo i huset på landet... inte lätt att hålla ordning på allt. När renoveringen ska sättas igång, i september troligtsvis, kommer vi att bo i ytterligare ett hus. Min brors hus som ligger ett stenkast från vårt hus. Så det blir lite Taikon ett år framöver, men det kommer det att vara värt! (säger jag nu ja...)

Vi bor faktiskt sedan ett par veckor redan här inne i stan. I vårt nya hus. I övervåningen. I bottenvåningen hyr fem män som arbetar sex veckor på ett stort företag i kommunen. Gästarbetare. De är från ett land långt borta så det luktar curry och allt möjligt i trappuppgången, lite kul! Och ovanligt för näsan. Huset har alltså två lägenheter i dagsläget. Väldigt praktiskt nu men det kommer att bli ett hus för oss när det väl ska renoveras. Nu väntar vi in min käre brors ritningar på insidan. Och en balkong som jag kom på att jag vill ha... efter att bygglovshandlingarna var inlämnade. Jaja, man kan väl få ändra sig?? Man är ju kvinna :-)
Men jag trivs! Helt underbart att promenera bland hus! Se människor, alltid träffa någon jag känner, hejja eller prata en stund. Detta är så rätt! Nära till stan. Ta med Maja på sin nya rosa cykel med långt handtag i och gå till lekparken. Köpa en glass. Handla lite och så GÅ hem igen. Slippa bilen. Slippa leta parkeringar. Få röra sig naturligt. Tänk om man bara kan knäppa med fingrarna och så är det maj 2009? Renoveringen är klar... och vi ska flytta in! Dream on!

Vad har hänt mer.. jo lilla fröken har varit förkyld igen. Förkylningen övergick i en uvi. En hel del vab förra veckan... Vi blev bjudna på morsdagmiddag på restaurang. Gott och trevligt.

Jo och så en annan rolig sak som stärkte egot riktigt ordentligt! En tidigare chef ringde mig på jobbet idag! Blev så paff. Hon hade sökt mig på mobilen och hemma men av olika anledningar har det ju inte funkat så bra! Vi bor ju i stan och mobilen har varit knäpp så jag har haft ett annan abonnemang ett tag, har helt missat hennes samtal. I alla fall så erbjöd hon mig en tjänst där på den supermysiga vårdcentralen. Jag blev grymt sugen. Av de ställen jag arbetat på som sjuksköterska är det där jag verkligen kände att det hände nåt med mig. Jag utvecklades och lärde mig enormt under det året jag var där. Men. Nu har jag ju alldeles precis skrivit på för hemsjukvården i stan, har ju faktisk inte ens hunnit gå av mitt vikariat och gått på triktiga tjänsten ännu. Jag känner att jag får löpa den linan ut. Hon jag pratade med förstod nog mitt dilemma. Och skulle fundera ut om det fanns någon annan möjlighet för mig att få komma lite kontinuerligt en eller två dagar i veckan fram i höst. Jag ska också se om det finns några lediga dagar i sommar jag kan tänka mig att hoppa in där. Jag är ju rätt så bokad redan så jag vet inte vad det kan bli över, men jag ska kika i alla fall. Det låter som ett drömscenario i mina ögon! Tänk om jag kan få både ock?? Har lyckan vänt måntro?

Sen har jag träffat en stor fyrbent kompis som jag fallit pladask för! En riesenvovva på två år. Så himla lik en boxer (missförstå mig rätt nu vovvens matte H!!) men hon är så pigg och glad, har en energi utan måtta! Förig och villig att arbeta. Är så sugen att få sätta henne i en sele och spåra! Jag är som sagt väldigt sugen! Tajmingen är kanske inte den allra bästa med tanke på alla flyttar och tillfälliga bostäder fram och tillbaka närmsta året. Men allt går ju att lösa om man bara vill! Jag hoppas få komma ut till H snart och låna med mig svarta damen...

I morgon jobb igen. Usch idag fick jag jobba över ett tag. Har bara jobbat en dagtur på "mitt" boende denna veckan, himla mycket som ska hinnas med då. Dessutom var jag ensam och då är det alltid en hel massa extrasaker att fixa med. Men Jonas är hemma så han kunde hämta på dagis. I morgon har jag tagit ett extrapass i en annan kommundel. Alltid skoj att göra nya saker!

Det blev nästan en uppsats idag, å andra sidan hade jag ju rätt mycket att ta igen! Men nu har vi nåt som heter Telia homerun här. Segt som tuggummi men jag kommer ut på nätet i alla fall!

Till sist. En ny länk. Kennel Starstruck's. Lägger den även i rekommenderas här till höger ----->

tisdag 20 maj 2008

Detta tröttsamma snor...

Snor!! Hela Majas näsa är full! Tröttsamt för henne! Men rätt så pigg ändå. Mellan varven, sen supergnällig. Men vem är inte det alldeles snorig?? Blev en bra kväll i alla fall med mommas (morfars) köttgryta! Och sällskap av både honom och mommo. Jonas är i Växjö på jobb. Kommer i morgon.

Måste börja skriva på min hemtenta :-( VARFÖR? börjar jag alltid i sista stund?? Så.. det blir bara dessa rader idag!

söndag 18 maj 2008



en av de bästa låtarna som finns... underbar!!

Myshelg!


kartan har jag hittat här.

I helgen har vi bott i stan. I nya huset. Trots att det är rätt så sunkigt, eller njae kanske inte så sunkigt längre, vi har städat och skurat, mer slitet kanske, fruktansvärda tapeter och färger... bajsbrunt är väl närmsta jämförelsen! Och ett av rummen är blått! Då menar jag blått! Blå tapeter, blå lister, blå gardiner (jag har tvättat dem men ändå..) blå heltäckningsmatta (urk!) och insidan på dörren till rummet är också målad blå! Detta måste jag fota och visa upp! Makalöst! Men, jag trivs! Som bara den! Jag njuter av utsikten från fönstren. Jag ser kyrkogården och tänker på vår lillebror som finns där. Det känns bra... kan man säga så om något så orättvist? Men ändå, det gör det.
Jag trivs med närheten till allt. I går morse åt vi frukost och sen promenerade hela familjen inklusive Morrten ut på stan och lördagsstrosade. Just Morrten tycker det är så kul att vara här! Han blir alldeles snurrig av alla dofter. Till slillnad mot hemma i skogen där det finns två hundar som lämnar spår efter sig... han är alldeles exalterad! Dessutom varje gång kyrkan slår så går han här inne och morrskäller, han tycker det är en knäppt ljud!! Tok! En riktig lantis!

Idag har vi varit på Brygghuset i Fiskebäckskil och ätit lunch, mums! Deras förrättsbuffé går inte av för hackor!

Så sammantaget har det varit en skön lugn och avslappnad helg! Jobb i morgon, ska bli kul!

tisdag 13 maj 2008

Ledig dag! Lite av varje...

Tisdagsmys!!

Idag är Maja och jag hemma. Det var länge sen jag hade en Majadag alldeles ensam!Egentligen skulle jag varit i skolan men den här Ulrikan har inte gjort klar uppgiften. Ajjabajja! Men jag har helt tappat energin till skolan. Usch, jag är så less! I början av juni finns ett uppsamlingsseminarie. Då får jag ta igen denna uppgiften i stället. På fotot sitter Maja somhar plockat fram och räknat kryddburkar! (undrar vem som ska städa bort dem sen??)



Jag har bakat muffins!! Var fick jag den energin ifrån? (jo i helgen när vi fick besök och jag såg att frysen var tom och jag till slut hittade ett paket köpekex att bjuda på!) Hittade idag två nya recept. Muffins är så smidigt. Kan varieras i det oändliga! Dessa var supergoda! Håll till godo:
Chokladmuffins med ljus choklad

12 stora muffinsformar
Sätt ugnen på 175 grader.

Ingredienser:
4.5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
½ tsk salt
1 ½ dl kakao
2 ½ dl strösocker
1.25 dl smält smör
2 dl mjölk
2 ägg
150 g Marabou mjölkchoklad

Blanda de torra ingredienserna i en skål
Hacka chokladen väldigt grovt (typ en Marabou-ruta i fyra delar)
Vispa ihop matfett, mjölk och ägg och rör sedan ner den blandningen i skålen med de torra ingredienserna. Fördela smeten i stora formar och tillsätt chokladbitarna.
Grädda i mitten av ugnen cirka 30 minuter

.............................

Havre & kardemummamuffins

12 stora formar

Smet:
2 ägg
2 dl socker
50 g smält smör
3 dl vetemjöl
1.5 tsk bakpulver
1 ¼ del filmjölk

Fyllning:
1 dl smält smör
1 tsk vaniljsocker
½ dl socker
2 dl havregryn (gärna fiberhavregryn)
1 ½-2 tsk stött kardemumma

Vispa ägg och socker pösigt. Rör i de övriga ingredienserna. Gör sedan fyllningen.

Häll först smeten i 12 stora muffinsformar, klicka sedan i fyllningen. Grädda 12-15 minuter i 220 grader.

SUPERGODA!!



Hittade ett kort på Majas tre-årstårta som vi hade när kusinerna var på kalas. Jag hittade Nalle-puhfigurer i socker som dekoration. Jättesöta! Men de syns knappt. Maja ville ha gult strössel på också... färger är fint!


Maja och Momma som hjälps åt att öppna barbiedockan från dem.


Den här tjejen fick två kalas! Ett första på födelsedagen med mommo och momma eftersom de skulle bort på helgen, då kuserna ville komma. Så detta var den första tårtan (köpes) på själva födelsedagen.



Pappa J fixar Majas present! Oj vilken stolt tjej! Varje dag har hon tittat på alla barnens cyklar som stått i cykelstället utanför dagis. Tittat storögdt och sagt att det är hennes cyklar...
Så varenda dag efter dagis ska cykeln fram och cyklas på! Men bromsa? Näää då styr hon in i något så tar det ju stopp ändå...


Mammas och pappas prinsessa! Tre år! Helt otroligt vad tiden går fort!

.................

Många foton idag! Det är sånt som hinns med när man är ledig! Nu ska vi strax åka ner på stan och köpa ett par sandaler till lilla fröken. Den där riktigt sköna värmen har i och för sig övergivit västkusten tillfälligt men den kommer nog alldeles snart tillbaka! Skönt!!! Kanske kanske skulle Jonas kunna komma hem lite tidigare idag också. Skulle vara mysigt om även han kunde följa med till stan.

Det senaste med Maja är förresten "doppavar" hon känner igen sina egna bokstäver. Ser att U är mammas doppav och att J är pappas bokstav. Hon känner igen sina dagiskompisarnas bokstäver också. Och försöker att härma om jag skriver en bokstav. Kul med utveckling!

måndag 12 maj 2008

No more Libero!!!



ÄNTLIGEN är blöjtiden över! I dag har den lilla prinsessan nämligen gått med på att även bajsa på toaletten. Av månaders tjat och övertalningsförsök, mutor och så vidare så behövdes det bara att det inte fanns några blöjor hemma så var hon ju tvungen att använda toaletten! Yes! Äntligen!

Idag har det varit jobb. Pyssel hela dagen! Bland annat en vårdtagare som trillat fick åka till sjukhuset för röntgenkoll. Jag kunde inte helt säkert avgöra om det var fraktur eller inte, men han grät av smärta när jag undersökte benet. Inte mycket annat att göra då än att ringa på ambulansen. Ska bli spännande (missförstå mig rätt) att se hur det gick. Ledig i morgon sen jobb resten av veckan.

söndag 11 maj 2008

Söndagstankar

Haft en bra hänryckningens helg. Jobb igår, helt ok. Tokvarmt bara men hyfsat lugnt på fronten. Jag hade telefonen så det var mest rådgivning. Hade fått några Grattis-mejl på jobbmejlen av arbetskompisar för min nya tjänst. Känns gott! Och välkomnande. Det är inte klokt så mycket just det ordet betyder för mig, när någon säger välkommen. Om det så gäller vid olika besök, eller som nu ett "nytt" arbete. För mig är det ett viktigt ord som innehåller mycket, och som jag själv förtsöker att använda ofta. Som i fredags var det vårfest för oss på jobbet. Fest kommittéen hade hyrt en lokal alldeles i närheten av vår bostad. Jag var sen för Jonas hade jobbat länge, jag var där kanske vid niotiden. Men vilket välkomnande. Många kramar och grattis och leenden och glädje. Men det som jag blev nästan tårögd utav var när vår chef ville ha och fick all uppmärksamhet, och berättade att jag fått tjänsten och att hon välkomnade mig in i arbetsgemenskapen! Tur att jag var alldeles röd av solen för jag blev riktigt generad. Hon är en riktigt bra chef, det tyckte jag redan tidigare. Hon är rättvis, och har empati. Jag fick en enorm stöttnig av henne när allt det jobbiga hände i januari. Små mejl, små undringar hur jag mådde. Om jag inte orkade svara i telefonen fortsatte hon inte utan avvaktade ett tag och försökte sedan igen. Hon talade om att tankarna på oss fanns hos henne (och kollegorna). Någon gång stannade hon med bilen och bara pratade en stund, när jag gick på vägen med Morrten. Sånt värmer så otroligt mycket, det är bara så svårt att tala om det för henne, att jag uppskattat det. Hur säger man då utan att det låter fjäskigt? Jag ska fundera på det, för jag vill att hon ska veta.

Annars så hade vi besök av Majas dagiskompis idag och hennes mamma och bror. Mysigt att sitta på altan och fika och prata om allt möjligt!

Imorgon jobb igen! Känns bra!

torsdag 8 maj 2008

Wow!!!



I dag blir det två inlägg! Ett snorigt och ett jätteroligt (och ännu snorigare)! Jag fick tjänsten jag sökte, den jag går på nu!! Och som jag trivs så himla bra på! Jättekul! Verkligen glädjande! Dessutom fick jag det jag begärde i lön. Med omförhandling när jag är klar distriktssjuksköterska, nästa år nån gång! Men jag! Ett fast jobb? Mitt första någonsin! Det är rätt stort! Det kommer att bli helt perfekt, jag har 50% i grundjobb sen kan jag ta extrapass var jag vill. Antingen i hemsjukvården eller för bemanningsbolag. Eller för min gamla vårdcentral. Det finns alltid alternativ!
Men wow, en egen tjänst!

Förkyld!



Usch vilken jobbig natt. Jätteförkyld, och har vaknat av att jag måste nysa flera gånger under natten. Det tror jag aldrig att jag gjort förut! Vaknat för att nysa. Knäppt! Men ingen feber tror jag. Skönt det! Idag gäller det att andas med munnen öppen... eller spraya nezeril! "måste köpa"

Dagens uppgift är lite skoljobb på eftermiddagen, och på förmiddagen försöka få tag i tre(!) resårmadrasser med ben och bäddmadrass till sommarens uthyrning av huset. En beggad soffgrupp behövs också... får väl se vad blocket har att erbjuda. Tänkte åka till Uddevalla också och kolla på nån begagnatmarknad de har där. Appropå skolan så ligger jag hopplöst efter med seminarieuppgiften. Får se om jag kan komma ikapp, eller förresten, såklart att jag kan komma i kapp. Positivt tänkande och målbild var det ju!

Igår satt vi en stund och surfade runt på nätet. Hamnade hos Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Dit ska vi åka i sommar. Bo i stuga och ha två dagar i parken. Tror att Maja kommer att stormtrivas! Ser ju jättemysigt ut där! Skulle vara kul att åka med våra goda vänner och deras barn, hoppas att de kan och vill!

Dags för hundpromenad i skogen här! Dimmigt idag!

måndag 5 maj 2008

Grubbel och glädje!


Bilden har jag hittat här.

Först måste jag bara få ur mig lite kring rättvisa kontra orättvisa. Jag har kommit underfund med att det finns ingen rättvisa i det mänskliga livet!! Det har jag med egen erfarenhet fått uppleva. Men nu har en nära vän råkat ut för något väldigt väldigt orättvist. Oförklarligt och förbaskat onödigt. Man känner sig så otroligt maktlös att inte kunna påverka det som sker. Det bara gör det utan att fråga om lov. Sker alltså. Hur kan rättvisan slösa så med kroppsliga resurser och energi? Så onödigt! Och hur kan orättvisan utsätta min väns liv och kropp som hårt, just nu. Att bara gilla läget och acceptera något man absolut inte vill vara delaktig i. Inte vill vara med om. Det är nästan omänskligt. Hur gör man då? Jag vet inte det. Jag ville inte förlora vår son. Ändå blev det så. Jag var förbannad på hela sammanhanget, att det bara blev så. Vaddå bara blev? Vem har makten att bestämma sånt? Finns det en slump? Varför varför varför? Finns det en högre makt? Hur i all värld kan slumpen eller den makten ta såna orättvisa beslut? Jag vill inte att min vän ska behöva gå igenom det vidriga jag vet att hon gör nu. Det är inte rätt. Det är inte rättvist! Men vad kan man göra annat än att gråta och sedan försöka finna någon sorts klyscha att hänga fast vid "det var det bästa som hände" eller "det fanns någon mening med det" Men det funkar inte, det är att lura sig själv. Hela kroppen och livet skriker NEJ, det finns ingen mening. Jag vill inte vara med. Släpp av mig från karusellen! Sånt som gör att människor mår dåligt och tvingas att gå igenom en massa jobbigt, det kan inte under några förutsättningar vara bra. Och det finns inga ord som hjälper. Bara tid. Och att promenera uppe i bergen. Det har jag lärt mig. Det är något man själv måste ta sig igenom och försöka hitta sätt att klara av och orka vidare i livet.

Nog om existentiella funderingar... men jag är bara så innerligt väldigt trött på all orättvisa vi människor tvingas gå igenom utan att ha ett smack att säga till om! Jag är inte tillbaka i mörkret, absolut inte. Tvärt om faktiskt!

För egentligen är jag sprudlande full av energi och bubblande lycka. Jag vet inte var den kommer ifrån. Den bara är. Inuti mig! Och det är skönt att vara glad och att kunna skratta och le och verkligen mena det från hjärtat. Och jag har faktiskt mycket att vara tacksam över. Jag har ett jobb som jag trivs med. Som jag saknar när jag är ledig några dagar ifrån. Det är roligt att åka dit och jag har full kraft att åstadkomma något bra där. Fortfarande vet jag inte om jag får stanna efter den 23/6. Men hoppas på att få besked denna veckan.
Jag har en underbar familj som jag saknar när jag jobbar. Är ambivalent där märker jag. Saknar jag inte jobbet så saknar jag min familj. Just det uttrycket är stort. Min familj. Det är power! Urmysigt! En stor omvälvande känsla av stolthet!
Det känns också helt rätt med vårt nya hus. Vi är där varje eftermiddag och grejar. Igår tog jag ner de gardiner som säljarna lämnat kvar och tvättade dem. Idag har jag tvättat fönster och sedan satt upp nystrukna gardiner igen. Ett lyft! Vi ska hyra/låna ut huset i sommar. I höst ska allt rivas ut. Från källaret till taknock. Insidan och utsidan. Ny panel och nytt tak och nya fönster... Men samtidigt ska det bli väldigt spännande det här. Skön stress att ha något så här stort projekt att se fram emot. Närmsta året.
I helgen hade vi mamma, och två av mina bröder och deras familjer hemma på mat och tårta. Maja fyllde ju förra veckan. Det var väldigt trevligt! Kusinerna härjade hela kvällen. Jösses vad de orkar! Maja somnade halv elva och har nog fortfarande sviter kvar av denna helgen, himla trött på kvällarna...

Kontentan, jag har verkligen mycket att vara tacksam över. Jag trivs och är tillfreds. Men. Kan samtidigt känna pulsstegring när jag måste acceptera att livet är orättvist. Och att man helt enkelt inte kan göra något åt det.

fredag 2 maj 2008

Jordens dunkhuvudvärk!



Usch, jag får sån ibland. Riktigt dunkande huvudvärk. Tinningarna exploderar nästan vid minsta ökad puls. Det är så jobbigt. Inget hjälper mer än att sova eller ligga alldeles still. Jag har jobbat en hel del denna veckan och både natt, dag kväll lite blandat. Det är jag inte van vid... Igår jobbade jag kväll och idag började jag kvart i sju, hann ju knappt lägga ner huvudet på kudden! Direkt efter jobbet var det superstress. Vi fick förfrågan på att hyra ut huset till fem arbetare som ska vara i stan och jobba i sex veckor, så vi har kört sängar, fixat bäddmadrasser, försökt inreda lite mysigt. Hoppas de blir nöjda. Maja var med och bäddade och hade så kul med att prova männens kepsar... jäkla unge! Ja, vi har alltså skrivit på huset så nu äger vi det (eller kanske snarare banken gör det...) men känslan är skön. Och när jag står i köket, det som även ska bli kök efter renoveringen, och ser ut, då ser jag människor som promenerar förbi. Jag ser liv och rörelse. Det känns helt rätt! Och jag ser kyrkogården där Lillebror finns. Det känns också väldigt bra. Just nu önskar jag bara att huvudvärken kunde ge med sig och att någon vill köpa vårt fina hus vi bor i nu!