Oj, vilka proportioner mitt senaste inlägg gav. Det var inte alls min mening att göra någon orolig. Förlåt!
Det var bara mina tankar om det jag kände just där och då. Det är ingen fara med mig! Det var bara just så som jag kände efter en natt med lite sömn, och för tidigt uppvak. Det är inte så illa som det lät. Nu är jag på g igen och visst, trött är jag fortfarande men det är 'bara' att gilla läget. Maja och Anna hade också såna här perioder med klockan fem-uppvak. Nu sover de till sju så allt löser sig. Ibland fastnar jag bara där nere i sörjan och har svårt att kolla över kanten... för där över kanten skiner ju faktiskt solen.

Tack för omsorgen!