måndag 30 november 2009

Måndag igen!


Men så skönt tycker jag eftersom jag jobbat hela helgen. Dessutom var barnen också trötta så det blev lite sovmorgon!
Det har varit lagom att göra men återigen har jag fått en påminnelse om hur bra jag har det och hur illa! andra människor kan ha det. Att jobba där jag jobbar får mig att bli enormt tacksam över min egen hälsa över våra världens finaste barn, över att bli vänligt bemött av den man jag lever med och att trivas med tillvaron. Sådant jag tar för givet egentligen och som borde vara en rättighet för alla. Men alla har det inte så. Det finns så himla många trasiga människor runt om i alldeles vår närhet. Trasiga på olika sätt. När jag möter dessa människor vill jag bara skydda och ta hand om dem och ta fram mitt trollspö och ordna allt tillrätta igen. Men det går ju inte... undrar varför det blir så med en del av oss? Att en del hamnar i olika missbruk, andra dras till män som slår dem, ytterligare andra slarvar med sin hälsa och tar inte hand om den kropp de fått. Några orkar inte leva med all ångest att de vill försöka avsluta sitt liv. En del har så fruktansvärt dålig ekonomi att de inte har råd att vara hemma från jobbet trots att de borde vila och bli friska. Är det bara tillfälligheter som är orsaken till detta? Jag undrar vad det beror på.

Men så möter jag några solstrålar som får mig att hitta tron på livet igen. En liten flicka som jag egentligen inte alls varit snäll emot utan både stuckit i fingret och tagit halsprov på. Dessutom med milt tvång fått i en första dos antibiotika. När hon ska gå kommer hon springandes genom hela korridoren för att krama hejdå till den snälla (?) systern. Då smälter jag, som smör i solen. Tårarna smyger sig fram och jag får smyga in på expeditionen och torka, får en skrattande kommentar av doktorn "hallå är du gravid eller??" Mmm typ.... det behövs inte mycket för att jag ska bli känslosam!

Länge leve livet!

2 kommentarer:

Hallongränd 4! sa...

Har inte varit så jätteaktiv i bloggvärlden på ett tag och helt missat att du ska ha en bebis till. Jättegrattis! Jättekul!

Sen så har jag samma undran som du; varför har jag det så bra när inte vissa andra har det? Träffar också, i mitt arbete, många trasiga människor och människor som inte har förmåga att får ordning på sina liv. Men där är det så mycket som spelar in, varför det är som det är. Ibland finns det ju de som från början haft bättre förutsättningar än man själv, men ändå strulat till det för sig... Jag antar att det handlar både om tur och förmåga att ordna till det för sig själv.
Kram från Annette

Silje sa...

Hej!
Inte är jag gravid, men känner att jag är nära till tårarna när jag läser vad du skriver :) Räknas det att man ammar ;P ??? Barn är härliga!
Kram <3 Silje