måndag 27 oktober 2008

Så vart det kväll igen.

Och här sitter jag. Igen. Och inte vill gå och lägga mig. Igen. För att jag vet att det kommer att bli en jobbig natt. Igen. Vet att det kommer att bli än värre i natt på grund av städ och dammsugning. Till och med mattskakning, är jag riktigt klok i huvudet?

Surfar min vanliga kvällsrunda, kollar läget bland bloggar, skriver lite kommentarer här och var. Kollar andra kortmakares alster, lägger vissa detaljer på minnet. Kollar runt på boxervalpar, vill ha! spanar runt på scrap-nätaffärer (jag har tre!! paket som jag verkligen snart hoppas komma i min brevlåda! Så jag ska INTE shoppa nåt ikväll.) Läser senaste nyheterna. Usch nu verkar det som om Caroline uppe i Gällivaretrakten blivit skjuten i huvudet! Av den där mannen som det nu kommit fram verkar ha alkoholproblem? Och hon levde när han stoppade henne i bagageluckan i sin bil, körde henne nån annan stans och sköt henne!! Ja jösses, vart är vår värld på väg? Jag blir rädd!

Jag har förresten en hund som ligger mina fötter (de kokar). Det enda jag kan tänka mig att det beror på är att det åskade och blixtrade tidigare ikväll. Han är som ett plåster och lite pipig och skraj. Lilla gossen! Jag har pratat med en god vän uppe i norr i telefonen idag! Så jättemysigt och på tok för länge sedan!! I alla fall så har hon två såna här små terrier liksom Morrten är, och hon taggade mig till att testa honom för viltspårprov. Det verkar skoj! Och jag tror det hade passat honom, få använda skallen till något annat än att ha koll på grannens katt och småfåglar! :-) Det får bli efter årsskiftet, ska kolla upp vart man kan göra sånt och mer exakt vad det innebär! Skoj att lära sig nya saker och att få komma ut i skogen och träna hund igen! Tänk om man kunde få honom till viltspårchampion!

Vår läkare ringde upp i eftermiddags. Äntligen. Hon hade olika ursäkter och förklaringar på varför det gick galet då vi var där inne sist, bla schemaförändringar... men jag vet ju att hon och den andra läkaren hade bytt mottagning så det var ganska fånigt egentligen. Jaja, jag sa i alla fall hur jag tänkte inför förlossning. Men kände ändå att hon nog förespråkade en vaginal förlossning... nu ska jag peppa mig själv till att stå emot hennes argument och lyssna på min kropp och hur jag/vi vill ha det. Jag fick en tid för fortsatta samtal om en dryg vecka. Då kan dock inte Jonas följa med eftersom han är i Kiruna på mässa då. Jag har sagt OK att han åker dit de dagar det innebär, när det planerades in för flera veckor sedan. Det är fortfarande helt OK eftersom beräknad förlossning inte är förrän den 27/11. Jag känner mig lugn ändå. Men det är så himla typiskt att det skulle krocka med samtalstiden, och jag blir extra less eftersom det är sjukhusets 'fel'. Allt skulle ju redan varit planerat och färdigt nu! Till och med för en vecka sedan!

Vi har blivit bjudna på Halloween-fest på fredag! Jisses, sånt har jag aldrig varit på. Vad har man på sig då? Och Maja som bara ska ha rosa saker på sig, hur ska jag få henne till en halloween-häxa (eller vad det nu heter) det får väl bli en rosa variant...


I dag har den lilla prinsessan varit billig. En stor röd lapp med extrapris på. Två och femtio! Som hon har testat sin mamma. Till bristningsgränsen. Hur kan en sån liten söt 'unge' bli en sån terrorist som ska testa gränserna in absurdum?! Hon tar verkligen fram mina dåliga sidor. I dag har jag skrämt och hotat henne med att tomten har sina tomtenissar ute på spaning för att se så alla barnen är snälla, för är de inte det talar smånissarna om det för tomten. Och är man inte snäll så får man heller inga julklappar. Denna storyn kom till när min ork och tålamod tog slut. När vi hade bråkat om rumsstädning, om tandborstning, inte-slänga-papper-på-golvet-diskussion, inte-klistra-saker-på-väggarna-snack, när hon fått mjölk upphällt kom på att det var juice hon ville ha, när hon fått se Madicken på dvd och tittat tre minuter inte vill se Madicken längre utan Saltkråkan, och inte fick det för att hon hade valt Madicken. När jag pratat i telefon och hon drog i mig och säger mamma mamma MAMMA och jag sagt åt henne att vara tyst tills jag pratat klart, springer illvrålande in på sitt rum och skriker. När hon vill pyssla och vill göra ett kort, klipper sönder allt hon får att göra kortet fint med. Blommor, band, stämplar, och småklippet hamnade på golvet. Men det var INTE hon som slängt det där, det måste vara... öhhhh Morrten! Till slut gick mina proppar och då kom hotet med tomtenissarna. Hon funderade en stund och sa sen med stora tårar i ögonen (ja jag fick liite dåligt samvete!!): Får bara lillasyster julklappar då och inte jag? Och denna elaka mamman svarade att ja så blir det. Det tog skruv, hon lugnade sig! Som tur var kom hennes pappa hem däromkring och fick ta över ansvaret en stund. Jag var helt slut. Snacka om vilken energitjuv, denna lilla varelse! Puh!!

2 kommentarer:

Rimna sa...

Ja det är tufft ibland!

Lilla söta Maja hon kan hon med...

Hoppas du fått lite sömn inatt och att allt är bra!

Kram

Hallongränd 4! sa...

Dom är söta som små änglar, men är ett hår av hin. Och värre blir det med åren. Hur många gånger har man inte suckat: Gode gud giv mig styrka. Och ändå älskar man dom över allt annat här i världen. Ja, det är tur att dom är ens egna, annars skulle man inte stå ut vissa perioder.
Kramar Kramar Kramar