torsdag 5 juni 2008



Idag har jag fått reda på nåt som gör mig riktigt orolig. Jag har fått ett besked och ett råd. Som om inte livet jävlats nog med mig sista halvåret... jag är så fruktansvärt less på elände. Orättvisa. Denna gnagande tärande oron i kroppen. Jag vill inte ha det så. Jag vill inte känna hela bröstet banka av hjärtslag. Jag vill bara vara. Lugn. Tillfreds. I ro. Förbannade skitbesked.

Dessutom har jag blivit ifrågasatt igen. Via en annan person. Fegheten vann igen där borta. Det undrades om jag verkligen var riktigt frisk? Att ifrågasätta inför andra om jag är riktigt frisk!? Ja jag har verkligen skrivit rätt! Detta av människor i min närhet. Som är så uppe i sig själva att de inte klarar av att stötta utan bara gnälla och kasta skit. Som inte kan ta till sig vad flera andra påtalar, gång efter gång. År efter år. Fy fan. Vem är jag i deras ögon? Ett barn? Knappast en vuxen människa som bör behandlas med respekt. Usch. Såna personer väljer jag bort. Beklämmande.

Det finns dock andra ljusglimtar. Jag är frisk. Väldigt orolig för tillfället, men det har sina förklaringar. Jag har en egen fin familj. Världens bästa Maja. Jag har mina bröder. Fina de också. Liksom deras närmaste. Jag har fantastiska vänner. Otroligt att de alltid finns där! Det är sommar. Jag är så glad över mitt jobb. När jag väl är där sätter jag all min fokus på mina uppgifter. Jag är effektiv. Det är så skönt att släppa taget om mina egna tankar. Jag trivs. Det är roligt. Det är stimulerande och omväxlande.

Imorgon ska vi ut på sjön. Båten är sjösatt idag. Njuta i solen. Maja kanske vill bada... vi får se.

I morgon skulle lillebror ha kommit till oss. Förbannade orättvisa!!

1 kommentar:

Blåöga sa...

Jag vill skicka några tusentals kramar till dig!!!!