Fredag! Igen!

Jag tycker det är helt makalöst hur fort veckorna går! I måndags kändes det rätt trögt att komma igång och jag visste att jag hade en hel del att göra! Tisdag var det jobb hemma och sedan resten av veckan jobb i hemsjukvården. I dag extra i ett nytt distrikt. Trevligt med nya bekantskaper och skönt att få en lista på attgöra-uppgifter. Så betar jag av, utför, pratar, trivs och åker vidare. Sen är ansvaret över. Jag rapporterar vidare och skriver in i journalen det jag gjort. Helt ok som omväxling. På mitt ordinarie jobb känner jag nu personalen och de mig, de har helt andra (och ska ha!) krav på mig som omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Så jag ska väl erkänna, jag hade allt lite kontakt med dem också idag, lite telefonrådgivning... kunde inte låta bli! En av mina vårdtagare hade blivit skickad till sjukhus. Jag hoppas det reder sig! Oroligt!

Annars så, tja, inget speciellt. Jo jag fick en fin komplimang idag av en arbetskamrat. Hon tyckte jag såg så glad och tillfreds ut. Alltid kul att höra. Men jag trivs med livet just nu! Jag trivs med min familj. Jag trivs på mitt arbete och jag trivs med årstiden. Jag trivs med tanken på vårt husprojekt. Jag trivs med att det är helg! Lite oro finns det dock på himlen. Jag vet inte om jag får fortsätta på "min" tjänst. Det är flera andra som har sökt den. Jag ska försöka att koppla bort det över helgen. Men skulle jag inte få fortsätta kommer jag att känna stor bitterhet, det är en känsla jag måste mota bort. Det stjäl bara energi. Får jag den inte så finns det ju andra jobb. Bland annat det andra vårdcentralsjobbet jag sökte. Och blir det så så finns det nog en orsak.

I dag har känt sån himla saknad och tomhet efter Rana, min boxertik. Hon fattas mig verkligen. Att gå ut med en hund är en för lite! Morrten följer mig fortfarande, när jag jobbade en kväll i förra veckan hade han legat kloss intill ytterdörren tills jag kom hem. Han är för söt den lille lurvasen, tur att han finns ändå. Jag såg på boxerklubbens hemsida härom dagen att det fanns en tik i Uddevalla som skulle omplaceras. Jag var så sugen att ringa och kolla upp. Men så vet jag ju att vi ska bo i min brors hus i höst medans vårt hus ska renoveras och det kanske blir jobbigt där. Eller varför skulle det bli jobbigare med två än en? För det hade varit skönt med en ettåring, rumsrenheten är klar och lydnadsgrunderna...

I morgon ska vi åka till Dingle lantbruksskola och kolla på kosläppet ut till sommarbeteshagen! Tror det kan bli toppenkul! Hoppas Maja tycker likadant!

I kväll blir det färska räkor, kokta kräftor, vitlökssås och baguette. Åååå så gott det ska bli! Och vi ska börja frossandet när Maja sover... såna hemska föräldrar är vi!