torsdag 24 januari 2008

Skön dag!

Idag har det varit en skön dag, en lagom dag. Har ätit lunch med en gammal (ja hon fyller tant idag... skönt att man inte är ensam!! Grattis igen ;-) kär vän! Pratat lite om det som hänt men pratade ännu mer om allt annat! Så skönt avslappnat. Tack för det C!! Trots hennes födelsedag fick jag en härlig vårlik bukett med tulpaner och rosa vaddetnuheter i. Jättefin!
Efter god köttsoppelunch hämtade jag Maja och så åkte vi hem och packade Pippiryggsäcken med lite mellanmål och tog lille terriergossen Morrten med oss, och så åkte till ett friluftsområde och promenerade. Kollade på lämningar av gamla torp, lekte kurragömma bland dem, men Morrten avslöjade oss hela tiden för han pep och ville inte alls leka kurragömma. Maja skrattade! Morrten ville bara vidare... Fikade sen i friluftsfrämjandets stuga som alltid är öppen. Härlig eftermiddag! Fick till och med se solen en stund!

3 kommentarer:

C sa...

Tack själv goa vän! Kul att träffas igår och skönt att se att du är någolunda som vanligt igen! Ha en skön helg!

Stor kram!!!

Nilla sa...

Klart det är Ok om du länkar till mig...:)
Det blir jag bara glad över...
Jag länkar dig med!!!!

Ha det gott!!!
Kram
Nilla

Nilla sa...

Klart du blir förbannad....arg och ledsen.
Och du ska känna så ....annars vore det underligt.

Men kanske så småningom så kanske du kommer komma till ro med att det inte finns några svar att få.
Det känns ju så totalt fel att det blir så, en liten plutt som inte gjort nåt ont.

Och alla frågor som man aldrig får svar på, det är så fruktansvärt irriterande.
Det är klart att det kanske hade känts lättare om man hade vetat VARFÖR det blev så.
Maktlösheten är svår att acceptera, att det finns liksom inget man kan göra för att göra allting bra, få den lilla frisk.
Man måste släppa taget och det är så svårt.

Men kroppen och människan är komplex......och inte för att prata om hjärnan, hur otroligt är inte det, hur den är kopplad.
Tänker man på det är det ju helt otroligt att de små kan bli till överhuvudtaget, de är som stora små underverk.

Och vissa dagar är värre än andra.
Men sen kommer de dagarna som känns bättre och livet lättare.
Och trots allt så gav ni ju den lilla det finaste man kan ge och det var ju er kärlek till den lilla/lille.

Hoppas att du inte tycker illa om mitt svammel, i så fall får du säga ifrån.


Ta hand om er och ert Lilla Underverk Maja
Var rädda om er
Kramar Pernilla