Det regnar i alla fall inte. Alltid en sak att vara glad över. Lite vind blir man inte genomvåt utav i alla fall! Men jag har så jäkla ont i mitt ben. Tur jag har små bruna piller, för jag kan knappt gå. Sakta och stapplande linkar jag fram. Ont gör det varje gång jag använder benet. Skit också. Borde linda vila och högläge. Men det är jag på tok för rastlös för. Gårdagens lateri får räcka. Nu hoppas jag på att komma ikapp igen. Jaga mil och kalorier :)
Natten var som sagt riktigt tröttsam. Jag vaknade utav lillemans hosta. Kruppliknande torr och skrällig. Iprensupp, nezeril och mixtur bricanyl gjorde resten av natten relativt ok för honom. Men ändå, jag kunde inte somna om. Mycket som snurrar varv på varv i huvudet. Vad är det för idéer att ligga där vaken och dessutom vara arg? Ja inte på Axel utan på ett mejl jag fått sent och som jag öppnade och läste. Jag ska sluta kolla mejl på nätterna! Det var från en tills inatt potentiell arbetsgivare. Sicket riktigt skiterbjudande jag fick! Skulle aldrig ens komma på fråga. Inte konstigt att det är svårt att få tag i sköterskor dit och att alla utan två, hittills har hoppat av. Och speciellt dumt är det att betala snål lön i Strömstad, så nära gränsen med betydligt bättre avtal om man bara åker en liten bit till. Han tyckte nog att det lät bra med en timlön, men semesterersättningen var inbakad, den är ju inte en lön! Dessutom ingen ob-ersättning. Därför ska genast 12% som ju semesterersättningen är, dras bort och då var lönen ovärdig! Jag tänker inte åka till Strömstad och jobba, vilken himla tur att jag inte skrivit på något eller bokat upp mig hela sommaren, även om jag i tanken planerat för det. Nu ger det utrymme för andra möjligheter. Ska kanske ta mig iväg en vecka någon stans i sommar och jobba? Saknar Lund. Annan stans? Jag ska boka Norge! Sykehuset i Fredrikstad betalar både resa och boende, samt en betydligt bättre lön och ob-ersättning och möjlighet till dubbelpass. Jag får köra 20 minuter till bara. Enkelt beslut.
Många koppar kaffe blev det i morse, eller kaffe förresten. Det blev espresso, dubbla! Flera! Mesta möjliga koffein på minsta möjliga tid! Sen var det hopp om livet igen! Vi blåste oss bort till dagis, lämnade två sötnosar, sedan hem igen för lite smärtstillande piller. Och så iväg på morgonprommis. Ajje, särskilt i nerförsbackarna! Konstigt! Fast, det som inte mördar det härdar!
..................
Dagens: vagnpromenad i sakta haltande mak, trots det 1.37 mil. Ont i benet. Axel börjar tröttna på vagnåk :( mutar med russin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar