Idag var det min tur att lämna barnen på dagis. Maja och Anna gick hand i hand och jag körde Axel i vagnen. Tjejerna var så fina och Maja tog på största allvar att ha koll på lillasyrran så hon inte springer ut i vägen. Men det behövdes inte! Anna hade fokus på dagis! Hon smet in till sin plats, satte sig på sin bänk och tog av sig skor och jacka. Sen snabbt som en oljad blixt till lekrummet, fram till lådan med bilar och så grabbade hon händerna fulla med dem och ett saligt leende spred sig över ansiktet. Oj vilken fröken finemang detta är!!
När barnen var lämnade stoppade jag in propparna i öronen och började lyssna på Hypnotisören. Sen gick Axel och jag 8-kilometersrundan. Det ska bli så varje dag efter dagislämning. Så är ju motionen liksom gjord för dagen. Skönt! Sen blir det en variant. Jag ska äta lunch men övriga mål blir pulver. Jag behöver ju inte ta ut mig totalt. Nu ska det väl bli ändring på denna kropps utseende får jag hoppas! ;)
Lillemannen Axel har gnällt och haft svårt att komma till ro sedan igår. När klockan var halv två tog jag min kudde och mitt täcke och gick till soffan. En gul propp i vardera öra och sen somnade jag nog på fem röda! Så fick pappaJ ta över. Då hade jag inte sovit en sekund medan han hade snarkat. Idag känner jag mig nästan bakis!
I morse hade han 39.9 i temp. Han kokade och var vrålsnuvig. Bra med alvedonsuppar och nezeril då! Undrar om det inte är tandsprickning ändå som ställer till det? Andra gadden är igenom tandköttet nu också. Tänk i så fall vad ett sånt litet gryn kan ställa till det för en liten prins!!
Nu dags (redan!?) att hämta två små sessor från dagis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar