På allt möjligt! Idag är en riktigt skitdag.
Till exempel på att inte få sova hela nätter utan uppvak. På att jag har sån energi på insidan men kroppen protesterar. På den där välbekanta smärtan i bäckenet och på att jag vet att detta bara är början. På hösten när den är så här grå blåsig och isande kall. På att Anna vägrar ha vantarna på sig när det är så här kallt. Kan man sy fast dem i jackan måntro? Finns det 'tvångsvantar? Det borde jag uppfinna, vilken affärsidé! På att jag också vill åka utomlands och slappa i solen en vecka eller två, men att jag vet att det inte blir någon avkopplande semester med två busungar med, så det får alltså vänta f l e r a år...
På att jag inte hinner med hundarna så som jag vill. Jag vill träna dem och spåra i skogen och ställa ut och träffa likasinnade.
På att jag har så mycket att fundera kring i mitt huvud just nu och att det måste tas en del beslut. Jobbiga beslut eftersom jag måste markera. Det tar energi, energi som jag inte har.
På att kläderna sitter illa, på att jag inte kan ha mina vanliga kläder. På att de kilon jag gick ner i våras och somras nu är uppätna igen. Fan. På att behöva ha mammakläder som jag inte ens tycker är särskilt fina eller sköna. På att vara gravid tredje hösten på rad och att jag inte kan dricka ett glas vin då och då eller äta brieost. På allas "ja men kläder, fett, vin, brieost är ju för en god sak" visst är det det, men jag är trött på alla "du får inte göra si eller så för du är gravid eller du ammar". Jag vill tillbaka in i min kropp och få dricka det där glaset mousserande vin när jag vill. Eller äta en osttallrik med lufttorkad skinka till. Kunna få jobba dagtid när det behövs och om jag vill, eller kvällar när det behövs och jag vill. Jag är trött på att känna mig så förbannat låst. På att det alltid är jag som ska anpassa mig efter allt och alla. Vem ställer upp på mig?
Mitt i allt gnäll får jag ändå medge att jag inte för något i byte vill ändra på mitt liv. Jag älskar mina 'ungar' och den lille i magen!! Självklart är det så, de är mitt allt! Och jag vet att jag borde skämmas med allt gnäll. Och att det är I-landsproblem. Och att jag kommer ihåg så väl under de år när vi väntade på att Maja skulle bli till förbannade alla gravida som gnällde och att de skulle vara tacksamma och hålla klaffen. De kunde ju i alla fall få barn.
Men ändå. Jag måste få låta ventilen pysa ut ibland.
3 kommentarer:
Klart att ventilen måste få pysa ibland! Och även om jag inte vet ngt om hur det är att ha och vänta barn så vet jag ju hur gott det är med ost och skinka och vin och håller faktiskt med om att det är lite synd om dig... =) Om du kommer på att en minisemester i Malmö hade varit ett litet alternativ så är du hjärtligt välkommen när som helst - garanterat störningsfria nätter och mycket avkoppling, även om vädret suger här också...
Stora kramar
Ska du komma och gnälla av dig i ett renoveringshus som helt säkert är rörigare än ert, till en tjockis som inte kan skylla på bebis i magen och en gnällspik som gnäller bara för att hon är kärrrringing?? ;)
Vännen, gnäll och pys så mycket du kan, det är ju faktiskt helt ok. Och gör du det på bloggen, orkar du med ongar och vovvar och gobbar... ;D
*bamsekrammen*
(Hm - för säkerhetsskull: jag är tjock och gnällig, men inget renoveringsobjekt... det är försent!)
OJ bebies på gång .. så underbart .
Tänk vad roligt barnen får när dom nu växer upp.Det är tufft när det på går , men tiden går så fort så bara njut.
Lycka till och ta var dag för det den är ..
Kram fr..B-M L...
Skicka en kommentar