måndag 3 november 2008

Måndag!

Ny vecka igen, ja inte för lillasyster utan för denna mamman. Det har varit en dussindag - får man skriva så utan att låta otacksam? För det är jag inte. Verkligen inte alls. Jag är tvärt om tacksam över att jag bor i Sverige som tillåter mig att vara hemma i väntan på bebis. (att jag inte sett röken av några pengar från FK sedan jag gick på havandeskapspenning den 27/9 får jag låta vara osagt) Men idag har jag verkligen tagit det lugnt och vilat. Vilat så till den milda grad att jag somnade som en stock efter att Maja lämnades på dagis, hundpromenad, frukost och snack med snickarna och elektrikerna. Jag sov två timmar! Men det klart, är nätterna bedrövliga sömnmässigt så är det ju fantastiskt skönt att få ta igen det lite senare. Men jag vänder dygnet såklart, därför sitter jag här halv tolv och skriver på bloggen i stället för att försöka sova!
Jag har förresten börjat drömma så himla knäppt. Det gjorde jag i slutet när Maja låg i magen också, men nu blandar jag mina ljudböcker med mitt liv. Senast var drömmen att Jonas börjat att med kokain, 'dra linor'. En direkt parallell med min ljudbok Aldrig fucka upp där det dras linor mest hela tiden. Men den är så spännande. Nu är jag på sista skivan... På den lyssnade jag idag medan jag satt och gjorde kort till den där tävlingen jag tänkte vara med i. Men det var väldans så besvärligt det var idag att få till något jag blev nöjd med. Fortsättning i morgon!

I övrigt idag så tja... promenader med Morrten. Med flexikoppel i sakta mak. På kvällen fick Maja följa med eftersom Jonas är i Kiruna. Det blir lite mer meck när jag är ensam. Mer planering, men allt går såklart! Men som sagt just nu, väldigt sakta.

Mina ben är som stockar förresten. Det såg jag idag när det blivit ordentliga valkar in där strumporna suttit. Så himla spända ben! Ser inte klokt ut, dessutom såg jag att benen behöver rakas och tånaglarna målas. Men HUR i hela friden ska jag klara av det?? Jag vägrar i alla fall att ligga på ett operationsbord med avskavt nagellack och lurviga ben! Det blir Jonas första uppgift att fixa till det där när han kommer hem! :-)

Måtte det inte komma någon bebis denna veckan. Jag tror förresten att hon håller på att fixera sig. Det känns som om hon håller på att borra sig nedåt. Halvläskig känsla! Skulle hon dock bestämma sig för att hon vill se hur världen ser ut på utsidan av magen så har jag ju såklart ordnat en plan B för mig. Det gör jag alltid när det är något speciellt. Jag har frågat om skjuts till Näl, har koll på vem som kan ta Maja och vem som tar Morrten. Det är en lättnad. Och skulle det hända får Jonas ta nästa plan från norr och komma till sjukhuset. Så är det med det.

Nu ska jag ta mina tunga ben och krypa i säng. Hoppas på att få sova några timmar innan första turen blir att vakna. Förhoppningsvis sover jag ändå lite bättre än vanligt, jag slipper ju höra på de där eländiga snarkningarna i sängen bredvid. Vakna av dem. Och jag slipper ha gula proppar i öronen, som ändå inte stänger ute oljudet! För bredvid mig ligger en liten söt prinsessa i stället :-) och hon snarkar inte!

Inga kommentarer: