Har lite ordtorka - då får det bli bilder i stället! Som sista dagarna. Det blev så stort sist jag skrev ur hjärtat. Det var inte meningen. Jag glömmer att det finns människor där ute som faktiskt läser det jag skriver. Det låser mig och jag har börjat skriva privat också. Jag har många ord som behöver komma ut, och att skriva är lika med en ventil för mig.
Livet rullar på, och dagarna startar numera av mig själv innan lilleman vaknar. Min kropp har ställts in på tio i fem, för där nån stans vaknar han. Den lille prinsen. Varför han vaknar vete sjutton för han är inte vidare hungrig och han är inte vidare pigg. Mer trött och gnällig, men se somna om gör han inte. Så strax före fem ligger jag och väntar på hans första pip. För det kommer, allra senast tjugo över. En klok man sa för ett tag sen att ibland får man liksom gilla läget i att det kommer att vara en jobbig period framöver kanske ett halvår. Då vet man det och så får man lösa det på bästa sätt. Och det försöker jag att göra. Jag tar mig en powernap i soffan när det blir tillfälle. Det gör väldigt gott! Hinner jag inte det blir det långa dagar, jobbar jag dessutom kväll en sån dag blir det gäsp-race på jobbet. Men allt går. Och sova får jag göra sen.
Jobbet ja, jag fick frågan om att köra en norgehelg nu i helgen. Och jag var sugen, speciellt efter att jag räknat ut på ett ungefär hur mycket det skulle ge i plånboken. Men samtidigt har jag knappt förberett en enda sak till julen. Det är mat som ska inhandlas och lagas, julkort ska skrivas, godis ska göras, julklappar ska köpas och slås in. Skickas iväg i tid. Och att göra allt det ensam ger mig lätt panik. Jobb blir det ändå på mitt ordinarie extrajobb men då är jag ju hemma mellan passen. Och hinner greja den tiden. Men jag har inte bestämt mig hundra ännu. Får se. En fördel är att jag sover bra där eftersom jag går långa pass, och jag får sovmorgon till klockan sju. Hmm..
Maja och Anna hade lussefirande på dagis igår. Maja tog sitt luciaskap på största allvar! Superkoncentrerad med händerna ihop och kronan i håret. Såg alldeles salig ut. Och tittade argt på lillasyster Anna som var tomte, och stod och jazzade längst fram till sången, pekade och sa till fröken att mamma var i publiken men hon kom inte fram och ville bli buren så som Maja gjorde i hennes ålder. Istället dansade och spexade hon som 17! De är väldigt olika de där tjejerna. Nästa gång är Axel med i tåget och Maja går i skolan... tiden går! Och vi med den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar