vi kom hem igår vid lunchtid. Väldigt skönt tycker nog främst jag! Slippa sjukhusmiljön, kass säng och kollektivkänsla. Jag trivs bäst hemma jag :-)
Nu går den mesta tiden åt till att lära känna denna nya lilla tjej som kommit till oss. Hon är ljuvlig och världens finaste såklart (partisk?? hmm..) vi kämpar på med amningen och hon har ett o t r o l i g t sugbehov! Jag vet inte hur många (få) de minuter var som jag sov natten till idag? Inte så många, men det lägger sig förhoppningsvis. Det säger de vetande i alla fall. Nu s k a hon suga ofta för att mjölkproduktionen ska ställas in. OK jag ska inte säga något annat utan gilla läget. Sova kan jag ju göra... typ sen?!
För vår stora tjej Maja, är det nog en väldig omställning detta med en lillasyster. Jösses vad hon beter sig annorlunda. Det blir konflikter utav allt! Hon är väldigt mån om sin syster och är väldigt fin mot henne, men mot mig och Jonas är hon helt otrolig! Ställer oss mot varandra, fintar oss, testar, bråkar, startar tjafs.... säg det hon inte gör! Jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med dessa, hennes nya uttryck, men hoppas väl där också att de kommer att lugna ner sig vad det lider.
Nu är det snart dags för sänggående och en förhoppning om att åtminstone få sova en halvtimma i sträck denna natten...
Å andra sidan, att få barn: it's a lovestory! Och jag är fantastiskt lycklig över våra tjejer!
7 kommentarer:
åh det låter underbart, trots sömnbrist och omställning för storasyster. Tänk att hon är hemma med er nu!
kram
Oj, redan hemma. Ja numera är det snabbt hem även för snittade. Nu har ni en "inskolningstid" framför er.
Kramar till dig och dina flickor.
/Annette
Men...vad ska hon heta, den lilla?
Kram igen!
Men åhå...
grattis kära vän=)
Klart att hon testar den stora lilla skruttan. Måste ju kolla att hon är bäst ännu.. ;)
Och jag måste ju säga att mamman är ju helt suverän, som orkar uppdatera oss nyfikna vänner hela tiden, man tackar!! :D
*krammen*
Hoppas allt är bra med er, fullt upp kan jag tänka mig :) Känner igen lite av det där med storasyskon, det tar nog ett tag för dem att vänja sig. Min dotter gick ca en halv meter ifrån mig de första dagarna när lillsyrran kom. Dom är ju vana att ha all uppmärksamhet, så det är väl inte så konstigt..Hoppas ni har en fin dag idag, hälsningar Camilla
Så underbart vännen! Visst är det en lovestory, den allra vackraste!
Kram!
Skicka en kommentar