Lite om barnen...

Anna är inne i en rolig period just nu! För det mesta är hon en glad tjej som ler skrattar och pratar. Sitt eget Annaspråk. Alla möjliga och omöjliga ord kommer det och det är långa diskussioner hon har. Antingen med sig själv eller så vill hon ha ett svar och tittar uppfodrande på oss, liksom 'fattar ni inte'?? Ibland kommer det riktiga ord också, eller kanske snarare såna ord som de flesta av oss förstår... Anna har ju mängder av egna riktiga ord! Idag petade pappaJ in Bohusläningen genom köksfönstret, han sparade tio steg på det... när han gick och jag sa hej då, sa Anna "heddå baba" Gissa en farsa som blev stolt som en tupp och ett par dm längre?! Hon säger hej och heddå. Dada är tack tack. Lålålå är hallå i telefonen, lilla handen för hon mot örat. 'Där' är det senaste ordet, hon pekar och säger alldeles exalterad 'dää'. Det kan vara mot en lampa eller tvn eller någon som hon just då tycker är kul eller intressant. Om jag håller henne i famnen och hon får trycka på lampknappen på väggen blir hon alldeles uppspelt, sååå spännande att se lampan tändas och släckas, hon kiknar!
En sak är då säker i alla fall och det är att hon förstår väldigt många ord. Hon vet att Maja heter Maja, Majas rum. Om jag frågar var vovven är så pekar hon på Fia och säger dää. Hon förstår nej och lyder faktiskt för det mesta, men man måste ju förekomma henne och säga nej precis när hon är på väg att stoppa pärlorna i munnen eller dra blad av krukväxten. Nästan varje gång slutar hon om man förekommer henne.
Hon sover en gång per dag, någon gång mellan 12-16 ett par timmar. På natten vaknar hon en gång och vill ha välling, sen somnar hon om till någon gång mellan sju och åtta.

Maja går på dagis tre dagar i veckan, några timmar per gång. Oftast vill hon vara hemma med mig och Anna och ibland har vi stora diskussioner om det. När hon väl är på dagis så älskar hon det, och är nöjd och glad när jag hämtar igen. Anna ska få börja på dagis i augusti. Förhoppningsvis på samma dagis som Maja men på olika avdelningar. Hoppas verkligen att det finns plats.
Annars så har Maja simskola en dag i veckan och så har hon fått en plats på barngymnastiken. Vi var där första gången härom dagen. Så kul hon tyckte att det var! Helt otroligt! Hela ungen lyste, hon var svettig och gick in för sin uppgift till den milda grad. Föräldrarna var inte med nere i hallen utan satt i omklädningsrummet tills det var ungefär en 20 minuter kvar. Då var det hinderbana med balansgång, kullerbyttor krypning och klättring, och barnen kunde behöva lite hjälp av sina föräldrar då.
Det var en alldeles rödrosig Maja som jättelycklig följde med hem sedan. I bilen fick jag höra att 'mamma detta var jätte jätteroligt'.

Med mamman är det också bra. Idag satt jag och tittade på nyhetsmorgon och slappade en stund. Då hade lilleman värsta karatelektionen i magen. Så himla kul att se och känna. Hela magen hoppade och buktade sig. Mys! I natt drömde jag att vattnet gick och att jag fick åka ambulans till sjukhuset. Men det gjorde inget jag var bara så glad eftersom han kom lite tidigare än planerat. Men det var som sagt bara en dröm. Det blir nog till att stånka fram veckorna som är kvar. Idag drattade hela denna mastodontkropp nedför trappan här hemma. Jag skulle bara upp och hämta hundmat... snubblade på något i trappan och dunsade ner och slog huvudet i väggen nere i hallen. Shit så rädd jag blev, men det gick bra. Stukad fot, ont i knät och så en bula i pannan blev resultatet. Bra jobbat Ulrika! Not... Jonas kom farande som en furie och blev nog lika rädd han stackarn.

Annars så jobbar jag mina kvällar och jag trivs fantastiskt bra med det. Jag är inte världens snabbaste eller smidigaste, men som tur är så är det inte sommar (?). Det hade nog inte funkat med den stressen och patientströmningen det är då med alla turister. Nu är det en lagom, oftast rätt så lugn ström med patienter. Passar mig helt superbra. Jag har väl ingen riktigt plan utan har sagt till min chef att jag jobbar på så länge jag orkar. Det finns gott om sjuksköterskor som gärna tar över mitt jobb sedan så det känns bra.

Det jätteonda i magen har inte kommit tillbaka utan försvann sedan jag valt bort en del elände. Det är också väldigt skönt, dels att slippa ifrån tjat och tjafs, ta ställning för eller emot, men också skönt att slippa oro för det onda i magen och skönt att slippa lägga energi på fel saker. Min energi ligger just nu på mig själv och lillebror och självklart på min egen familj. Givetvis ligger orättvisekänslan liksom en känsla av hur fruktansvärt onödig hela situationen egentligen är, om bara rätt hade gjorts från början, i bakhuvudet och gnager. Hur jag ska göra med det i framtiden får helt enkelt framtiden självt visa. Vissa saker rent av äcklar mig kopiöst men jag låter inte de känslorna ta överhand. Det är inte värt.

Nu är det ledig dag idag och sen helgjobb igen. I eftermiddag ska barnen få sina andra vaccinationssprutor. Får se hur de reagerar denna gången. Trist med jobb två helger på raken, men jag har sån tur och ska jobba med supergo kollega, dessutom har vi en bra och sund läkare. Så själva jobbet blir nog hur bra som helst, däremot är det tråkigt att inte få en helg med familjen. Å andra sidan så är nog detta sista helgen på väldigt länge som jag ska jobba...

Vecka 32

Mamma: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.

I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Familjeliv

Måndagen den 25/1 2010

I dag är jag trött. Jag har jobbat hela helgen och även om det varit hyfsat lugnt på jobbet så är det ändå tungt. Lille skrutten i magen stoppar in någon del av sig (!) under mina revben på höger sida och liksom knör sig inunder där. Inte skönt! Så jag får liksom trycka ner honom därifrån och då blir han irriterad på mig och boxar lite och så försöker han att trycka sig uppåt inåt igen. Haha knäppis! Magen är stor! Jag går emot allt möjligt och det är inte det lättaste att sköta jobbet. Igår kom en ambulans och vi skulle hjälpa en patient över från bår till vår brits, jag hugger ju i förstås men då kom doktorn och stoppade mig med orden " nejnej, jag drar för ni vill väl inte köra henne till förlossningen ikväll va?" sa hon till ambulanskillarna... de bara skrattade nekande, så så fick det bli. Skönt med lite födelar ibland ;-)

I dag ska jag bara ta det lugnt och vila känner jag, så gott det går med liten aktiv Annapanna! Det är kallare ute igen, det känns på golvet inomhus. Gamla oisolerade hus säger jag bara... så det blir extra tröja på Anna och så Sagas stickade tofflor på mina fötter. Varmt och skönt! Det skulle vara så skönt att få komma igång med renoveringen av det här huset! Men eftersom alla olika projekt hänger ihop med varandra är det inte så mycket man kan göra innan stora renoveringen ska göras. Hela insidan ska organiseras om med nya väggar, gamla väggar som ska slås ut. Fönster ska sättas in på helt nya ställen, bland annat där det finns väggar inomhus idag. Taket ska läggas om, det ska byggas balkong. Isoleras. Panelen ska bytas. Uppe ska inredan sovrum och toalett samt allrum, nere ska det bli kök, matsal, kontor och ett stort rum för att umgås. Tvättstuga. Det kommer inte att gå och bo här under tiden så vi får flytta ut till gårdshuset under renoveringen. Dessutom får gärna barnen ha blivit lite äldre så att de kan gå i trapporna själv. Dels är det stentrappor upp till själva huset men sedan är det också spiraltrappa inne i gårdshuset...

Det är långt tills det är dags men ibland tillåter jag mig att drömma... får väl ta en promenad och köpa mig några trisslotter sedan också det kommer att finnas väldigt många hål att stoppa eventuell vinst i!
:-)

63 dagar kvar tills beräknad förlossning MEN minus de 10-14 dagar som jag 'slipper' på grund av det planerade snittet! Ojojoj så skönt det ska bli när lilleman kommer ut! Jag längtar som besatt!! ♥ ♥ ♥

19/1 2010.

Jag har en riktig liten pill-tjej! En tjej som just idag ser jag 'fyller' fjorton månader, och som når väldigt högt upp. Det senaste är nu att hon lärt sig först att sätta på dvd:n genom att trycka på en knapp, sedan flyttar hon lilla fingret till en annan knapp som öppnar luckan. Ligger det kvar någon skiva i så är det bingo. För henne. Jag blir bara så trött. Varför?? Men tydligen är det jättekul för en tjej i värsta pillåldern!
Dörrar till skåp och lådor är också roliga att öppna för det kan ju finnas något jättekul där innanför! Skulle hon inte riktigt nå, ja då ställer hon sig på tåspetsarna och häver sig dit hon vill så kanske hon når ännu lite längre... TV-dosorna, tangentbordet till datorn, själva datorburken står på golvet (korkat!) så den stängs av titt som tätt, mobiltelefonerna, dammsugaren, diskmaskinens knappar, liksom tvättmaskinens dito, det är värsta hallelluja moment för vår Anna-panna! Och jag vet att det 'bara' är att stå ut! Men vilket passande det är! Är vi inte i samma rum och det är för tyst aningen för länge är det bara att släppa det jag höll på med och gå och kolla vad lilla fröken finemang håller på med.

Majas period mellan ett till två och ett halvt var inte heller någon hit.. men hon var läskigare för hon åt på allt! Och svalde dessutom. Två gånger hittade hon mina pärlarmband, så en period hittade jag blåa pärlor i blöjan under någon vecka och en annan gång var det orange pärlor på samma ställe... Anna har Majas pärlor (hittills!) bara i munnen, och spottar snällt ut i min hand om jag frågar vad hon har i munnen, ännu har jag inte hittat något i hennes blöjor!

En sak har detta medfört i alla fall, en rätt så bra sak. Trots allt. Det är att Maja har börjat städa sitt rum av sig själv! Hon är så mån om Anna och vill inte att hon ska sätta några pärlor i halsen så de ligger inte längre på golvet och dräller. Idag hade Maja en kompis här och lekte en stund på eftermiddagen och Maja satte både sig själv och kompisen i arbete på en gång - rummet skulle städas om Anna skulle vara med dem och leka! Finaste storasyster!

Idag börjar dessutom vecka 31 (jippi jag kom ihåg :-)
Livmodern börjar närma sig revbenens nedre kant och många känner att de blir tyngre. Man kan ha gått upp ungefär 8-10 kilo. Hur mycket man går upp i vikt är olika. På MVC kan man få veta om man går upp lagom mycket.
Fostret väger runt 1800 gram. Längden är ungefär 43 centimeter. Fingernaglarna har vuxit ut ännu mer och når fingertoppen. Fostret kan fixera blicken och ser bättre skillnad på ljus och mörker. Det verkar som om det även kan börja känna igen och reagera på musik som spelas vid upprepade tillfällen.
........
Och jag mår fint, jobbar fortfarande och har knappt någon foglossning. Men jag är stor, enorm! På jobbet frågade läkaren om det är tvillingar...
-näää jag är bara tjock och gravid fjärde gången på fem år, och denna graviditeten startade när yngsta flickan var 7 månader... typ!

Han tappade nästan hakan!

Jobbyxorna spänner över magen, inga kläder sitter skönt, hemma blir det joggingbrallor och fleece. Snyggt! (not)
Måtte tiden till mitten av mars gå väldigt snabbt! Nu är jag väldigt nöjd med att vara gravid! Sen ska den här kroppen vila och renoveras! Den har burit barn nog!  Den ska få nyttig mat och nyttiga promenader. Tappa vikt och lägga om vanor. Crosstrainern ska dras fram igen och det ska flåsas till tvn om kvällarna. Den nys kondisen ska revolutionera kroppen. Så fort amningen är över ska jag köra en pulverperiod ett bra tag, men jag måste vänta för mjölken sinar om jag inte äter mat. Testade med pulver medan jag ammade Anna och det gick inte alls. Stackars unge hon sög och sög! Jag fattade inget det första. Sen när poletten trillade ner var det bara att börja äta igen! Och ungen blev en nöjd tjej igen. Dumma morsan!
Som sagt annars mår jag bara bra, de väldigt onda sammandragningarna försvann när jag valde bort energikrävande tjafs. Så konstigt att det hängde ihop! Men så är det ju, det borde jag ju egentligen veta... att kropp och själ hör ihop. Såklart. Men konstigt att jag ska behöva söka vård utan att själv fatta. Ibland glömmer jag bort mig själv, men hade jag mött mig själv som patient på jobbet och hon hade berättat det jag hade runt mig då, så hade ju rådet varit givet. Det var likadant under Annas graviditet, då hade jag också energitjuvar och tjafs som jag fick välja bort. Det är märkligt att ingen hänsyn kan tas till att jag är gravid när sånt ska sättas igång?

Lille Sam (arbetsnamnet för tillfället) är en buse om kvällarna, härom kvällen lekte han karate-kid eller nåt... magen hoppade som sjutton och det var kul att både se och känna det som hände! Annars skämmer han bort sin mamma med små buffar lite då och då, det är skönt, det lugnar mig. Och det är mysigt. Han är som sina syskon, kvällstid är det stora kullerbyttsrallyt. Men jag är så nyfiken på hur en pojke kommer att se ut och vilken personlighet han kommer att ha, är han lik sina systrar med stark vilja eller kommer han att vara en lugn sävlig norrläning efter pappas gener och släkt? Hoppas det... :-) eller förresten - han får vara precis hur han vill, bara han kommer ut levande och frisk!

Kvällstanke..

Sitter vid köksbordet, slappnar av efter en jobbkväll på jourmottagningen. Har fikat på mackan jag inte hann äta på jobbet. Varm choklad till. Liksom lokaltidningen.
Inser plötsligt hur himla bra jag har det!  

Nån slags skön känsla kryper på. Tillförsikt. Flow. Glädje. Kärlek. Liv. Ja faktiskt LYCKA!

Nu dags att sova, jag tror att jag kommer somna gott...


<3

Idag är det den trettonde januari. Denna hemska dag som för två år sedan fick mig nästan att kvävas av ångest och sorg. Idag är det två år sedan vår lillebror Olle föddes. Död.

Det sägs att tiden läker alla sår. Jag håller med till viss del. Den värsta akuta sorgen lägger sig med tiden. Livet vore ju olevbart annars. Men det gör ont ändå då och då. Känslan av orättvisa och alla mina varför? som formulerar sig i huvudet och som står kvar utan svar, fortsätter att dyka upp ibland. På något sätt har jag ändå kapitulerat över den oförstående orättvisan som livet visade oss då. Jag vet ju att allt ältande och alla tankar inte ger oss Olle tillbaka. Men det har tagit två år att komma hit.

Samtidigt är ju livet så fantastiskt vackert. Sedan Olles födsel och död har vi och storasyster Maja fått väldens finaste Anna som kom till oss med dunder och brak i november samma år som Olle föddes. Två förlossningar på ett år... och nu ska dessa syskon få en lillebror om några veckor.

Livet är grymt ibland och så lent och vackert som mjukaste sammet ibland.

Maja funderar också en hel del kring sin lillebror Olle. Hon vill gärna gå till minneslunden då och då och säga hej till brorsan. Hon har lite svårt att få ihop hur han kan ligga både där och finnas som en ängel i himlen - samtidigt. Men hon hittar på en egen variant att han nog mest är en ängel som har koll på oss och henne från himlen. När vi pratar om namn till nya bebisen som kommer i mars säger hon bestämt att:
-'Olle det går inte för det heter vår andra lillebror. Det är paxat för honom'.

Hon funderar en hel del kring liv och död och har varit orolig över om den här lillebrorsan också kommer att dö. Hon pratar med honom genom magen varje dag och berättar vad hon gjort och vem hon lekt med. Pussar på magen, sjunger för honom och vill känna om han sparkar.

Så trots allt, trots alla känslor som frontas just kring de här dagarna och allt skit som jag varit med om sista månaderna men som nu är bortvalt - så är jag lycklig över det jag har. Jag har verkligen världens finaste familj! Vi är friska och trivs med jobb och livet i allmänhet.

Och som en klok cybervän skrev i ett tidigare inlägg: Bli fri, bli lyckligare. Du har ju allt du behöver hemma. Bättre än så kan jag inte formulera det.

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Vecka 30

Nu växer fostret mycket, och kommer att öka med ungefär 200 gram i veckan fram till förlossningen. Just nu kan fostret väga runt 1600 gram. Det är omkring 41 centimeter långt.

Fostret har så gott om plats att det kan vända sig och växla mellan att ligga med stjärten eller huvudet nedåt. Först om några veckor behöver det lägga sig tillrätta med huvudet nedåt.

1177

Jag är så otroligt besviken och tom på känslor. Bensinen har tagit slut. Jag är tömd på energi. Flera flera års ältande har nu drivits till sin spets och jag önskar vinnarna ett stort lycka till och grattis. Det har ni förtjänat, eller inte... och till vilket pris? I stället för kärlek och sammanhållning har detta lett till söndring och splittring. Att ställa upp på söndingen söndrar även mig.
Tänk att mammon har en sådan makt? Ofattbart.
Jag är inte med i detta längre. Det är det inte värt. Varken jag eller mitt ofödda barn mår bra och att starta förlossningen i förtid är det helt enkelt inte värt risken av att fortsätta kämpa för.


Jag tar ett steg tillbaka. Jag väljer min egen lyckans väg, min egen familjs väg.


Nu går jag vidare!

Vecka 29!

Vart tar tiden vägen?? Scary!! Snart är det mars... men nu är jag visst i vecka 29! Har glömt att uppdatera på några veckor igen!

Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.

Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.

Nu besöker du din barnmorska varannan eller var tredje vecka, beroende på hur du mår och vilket stöd du behöver. Varje besök tar cirka 30 minuter och varje gång mäter man ditt blodtryck och din mage samt lyssnar på fosterljuden.

Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.

Grå Granit är uppdaterad.... kika in!! Välkomna!

Familjen kaos??

Jag var inne i en affär för några dagar sedan. Jag skulle köpa en säck hundmat och gick därför ensam. I vår stad är det en kombinerad djur- och leksaksaffär. Väl där mötte jag en dagiskompis till Maja och dennes pappa. Vi känner varandra lite ytligt men brukar hälsa och prata några ord när vi ses och det brukar vara på väg till eller från dagis eftersom våra barn har ungefär samma tider och vi bor åt samma håll.
Inne på affären tittade han lite konstigt på mig och sa med glimten i ögonen:
-vad lugnt det är runt dig idag!

-Öhh vaddå? Sa jag, och kollade runt omkring mig. Som ett stort frågetecken!

-Ja alltså, det är så lugnt och tyst! Du har ingen barnvagn med en påbylsad Anna, ingen Maja som pratar på konstant, ingen liten terrier som gör så gott han kan för att inte bli hoppad på av den där bruna gummibollen som du försöker få att gå ordentligt bredvid vagnen... samtidigt som du har ögonen på Maja så att hon inte springer över gatorna! OCH samtidigt pratar med oss!

Detta sa han som sagt med glimten i ögat och med ett stort leende. Jag kunde inte låta bli att skratta jag också. För det är ju så det är... full fart och händerna fulla. Simultankapacitet!
Familjen kaos!!