I tisdags var Anna och jag på Ullared tillsammans med en kompis. Jag har aldrig varit där tidigare, och jag måste ju bara säga att det var KUL! Oj vad jag shoppade! Julklappar och saker till hemmet, ljuslykta, kuddar, trosor, pyssel, amningsbehåar, krämer, smink, leksaker, ljus, barnkläder... ja precis allt möjligt! För en sån affär är det, det finns verkligen allt möjligt! Så fram i vår är det dags igen för nästa tur, jag ser fram emot det redan! Tilläggas bör väl att vi nog hade tur. Det var ingen kö in, vi var där vid halv tolvtiden nånting, inne i affären var det inte heller så farligt med människor och när vi efter X timmar skulle betala i kassan hade vi en person före oss! Jag har ju hört skräckhistorier att man får köa för att ens komma in...
Annars rullar dagarna på. Allt kretsar ju runt lilla Anna, som förresten kommer att få heta Elli Anna Maria. Elli efter farmor och Anna Maria efter mig. Det är mina andranamn. (har vi taskig fantasi? ha ha!) men det får bli officiellt när jag hittar papprena från skattemyndigheten eller om jag inte gör det, tilss jag får en påminnelse från dem. Japp precis så slarvig är denna mamman. Just det brevet är puts väck!
Det har börjat bli någon sorts rutin här hemma. Nätterna är skäliga med två-tre amningar per natt. Men jag har fått in snitsen att amma liggandes så det funkar bra ändå. Sen kan lilla fröken gärna dra på framåt nio-tio i sängen på morgonen. Och det är väääldigt lätt att ta sovmorgon med henne... å andra sidan är det ju dagis flera dagar i veckan och då är det ju bara att masa sig upp och packa in oss i bilen. Sen är hon rätt så nöjd och tillfreds med livet hela dagen. Sitter i sin baby-sitter och gungar. Tittar, har börjat 'prata' och le! Äter mellan varven, sover och har det bra. Så kommer kvällen och då kommer oron/hungern/närhetstörsten för då är sötnosen gnällig och ledsen. Mest hela tiden. Hon vill amma hela tiden (ajje!) bli buren, sitta i famnen... så håller hon på i flera timmar. Tills det är dags att sova igen för natten. Lite tröttsamt är det för det blir inget vettigt gjort! Nu sitter jag med lilla grodan i famnen och skriver pekfingervals på datorn.
Jag har fått låna en bärsjal av en kompis och den tycker Anna om, men jag får ingen riktig snajs på knytningen. Hon glider nästan ur den efter ett tag... Träning ger väl färdighet!
Maja är fortfarande väldigt go mot lillasyster, när Anna är ledsen kryper hon upp i spjälsängen till Anna och klappar henne, läser en saga eller sjunger en sång. Då rinner nästan detta mammahjärtat över! Älskade älskade ungar!!
Tillägg:
Här kommer bildbevis på goa kinder!!!
1 kommentar:
Du ser! Kärleken räcker till båda!
Längatar tills jag får träffa er alla och speciellt "min namne"!
Så bra att det funkar med amningen, det är nog den jag saknar mest med småbarnstiden, närheten och ljudet av en liten mun som man vet blir mätt och belåten.
Många kramar till er!
Skicka en kommentar