Vilken värme, inte ens glass svalkar!

Måste ju självklart kommentera den hetta vi haft ett tag nu. Igår när vi kom hem kollade jag på vår termometer i skuggan som visade på 29 grader, vid sjutton-tiden. Är detta riktigt klokt? Normalt älskar jag värme. Jag brukar kunna ligga länge mitt i stekheta solen och bara njuta. J sitter alltid i skuggan. Men denna värmebölja tar alla rekord. Benen svullnar, det känns som att jag inte kan andas ordentligt. Å andra sidan så har jag faktiskt aldrig varit gravid tidigare på sommaren. Jag vill helst bara vara inomhus. Helst ha stödstrumpor på, benen högt och ligga så och vila tills fogarna skriker. (nej jag har inte såna strumpor i denna värmen =) Att ligga i solen är bara att glömma.
Igår funderade jag på vad Maja och jag skulle hitta på. Jag tänkte sätta oss i bilen med ac:n på fullt ös och köra till ett köpcentrum och deras sköna inomhus-ac. Köpa en ridhjälm till Maja. Sen ut igen spruta bilen full av skön kyla. Kom på att det är ju bra att ha en ridhjälm som verkligen passar henne, och inte en för stor lånehjälm som åker ner i ögonen. Men mitt i allt ringde min bror och frågade om vi ville följa med ut med båten. Valet var enkelt. Ridhjälmen finns kvar till en annan dag. Jag valde självklart båten! Där fläktade det skönt. Vi skulle tanka båten, men bensinen var slut! Dieseln lika så! På båtmacken! ALLA var tydligen ute med sina båtar igår! När vi sedan väl kom iland, huvva! Så varmt! Så klibbigt! Men en väldigt god lunch blev det på Brygghuset. Maja och kusin K busade under bordet, de drar igång varandra... ungar! Och när maten var svald, glassen hade gått samma väg, ja då hade tankbilen kommit och fyllt på tankarna så vi slapp att få soppatorsk på vägen hem.

Hur klarar man sig om man bor inåt landet? Utan att lägga några andra aspekter på det än just det att havet faktiskt ger en viss fläkt? Med det i bakhuvudet är det kanske så att jag inte ska gnälla egentligen...

Får se vad dagen hittar på idag. Jag ska packa det sista i kartonger i alla fall. Det står på "to do"-listan.

Btw - lillasyster sparkar på i magen *lycka*.

Ledig! Semester! Fri!

Vilken helg! Jösses vad det är många som blir akut sjuka på en helg! Har jobbat på en jourcentral hela helgen och det är spännande, intressant och lärorikt! Men ett otroligt tempo! Prioriteringar och omprioriteringar. Telefonen ringer i ett, människor vill ha råd eller boka tider. Faxen smattrar på och fylls av patienter som kommer via sjukvårdsrådgivningen. Tidboken är full av dubbelbokade patienter. De ska förberedas inför läkarsamtalet. Läkemedel ska lämnas ut tills apoteket öppnar. Mitt i allt kommer larm, en ambulans kommer in med en oftast, väldigt sjuk patient. Ny omprioritering. Lunch äts när det finns tid, idag åt jag den klockan kvart över två. Det gick på 7 minuter. Sådär har hela helgen sett ut! Men det är roligt. Roligt? Får man egentligen säga så om andra människors ohälsa? Sviterna av två dagars full rulle med mest stående och gående är en fruktasnvärd värk i fogarna, benen och fötterna svullna som stockar. Det gör riktigt ont!
I vilket fall. När klockan var fyra idag började min semester! Nu har jag faktiskt tre hela lååånga veckor framför mig med ledighet! Det har jag aldrig haft tidigare. Jag har aldrig haft betalt ledighet på sommaren. Det känns konstigt. Känns som en hel del 'vuxenpoäng'! Jag har hittills alltid jobbat hela somrarna. Ja förutom den sommaren jag vara mammaledig med Maja. Det tråkiga är att minst en av dessa veckorna jobbar J 14-timmarspass. Åker fyra på morgonen och kommer nog hem vid åtta kanske? Men på torsdag åker Maja och jag till Hallsberg och hälsar på goda vänner där. Ska bli så skönt att få sitta i deras kök och bara vara jag. Fika och prata och umgås. Kanske åka någonstans. Maja frågar titt som tätt när vi ska åka och hälsa på M. Och när jag nu sist gång, häromdagen, svarade att vi alldeles snart ska åka dit. Då blev hon jätteglad. Och så spännande att inte pappaJ ska följa med utan kommer senare.

En sak som varit bra för mig denna helgen, rent egomässigt, är att hela flyttlasset gått till nya huset! J och en hel drös med grabbar och gubbar =) har burit möbler och kartonger hela dagen. I 30 graders värme! Stackarna! Nu bor vi i vardagsrummet med våra resårmadrasser på golvet och Maja i sin säng bredvid. Men det känns fortfarande bra. Nya ägarna var här en sväng idag och fikade och pratade lite praktiska saker.

Jo en annan kanonrolig sak som hänt i helgen är att Hannas riesenschnauzer-vovvar Elin blev BIR och Ärtan BIS på utställning i Falköping i helgen! GRATTIS!!!

Nästan semester...

Nu har jag ä n t l i g e n gått mina fyra kvällar denna veckan. Så nu har jag semester från mitt ordinarie jobb! Skönt skönt! Nu ledig dag i morron, sen ska jag jobba bort lördag och söndag på mitt extrajobb så är det semester på riktigt sedan! Det ska bli fantastiskt skönt! Äntligen! Det mesta kommer väl att gå bort i flytt och sedan lite iordningställande av våningen i huset där vi ska bo fram tills renoveringen startar, men ändå. Inga måsten. Inga tvång. Inga tider att passa. Och framför allt, vara ledig tillsammans med Maja. Hela dagarna. Ändå har det funkat bra med majapass. Sista dagarna har hon varit hos H och P. Idag var de iväg med bilen en sväng och Maja satt i baksätet bredvid deras dotter och tjejerna hade hållit varandra i handen! Sååå gulligt!

I morgon ledig dag som sagt! Får se vad vi hittar på då! Sol och bad antar jag!!

Härligt med sommar!! Jag känner mig glad och tillfreds. Och det känns väldigt bra att ha tagit avstånd från ältande. En stor sten har lättat. Det är skönt! Det är också skönt att lillasyster gör sig påmind. Det buffas och knökas på som bara den i magen. Mysigt! Det är dock inte lika mysigt med ben som stockar, svullna fingrar, ont i fogar och även andra leder (konstigt, det känner jag inte igen från graviditeten med Maja). Knät är jätteömt och över fotleden! Men det hör ju till! Och det kommer ju något gott ur det hela! Vecka 23 i morgon!!

(den uppmärksamme la märke till att jag inte skrev förhoppningsvis mellan ju och något. Denna gången kommer det att gå bra!!)

Dagens Maja...

Jag sa: vad tråkigt att det är så molnigt!
Maja: Det gör inget att det är moln, det är hej hej sommar ändå!

(gissa vilket tv-program som är favvo för tillfället?)

Jag håller på att packa flyttkartonger för fullt! Tittade lite närmre på en tavla jag köpte för ett tag sen, av en Lysekilskonstnär som heter Rikard Vakil. På den har han skrivit:

Inspiration
-vad är det?
Inspiration är ingenting
annat än intryck
som görs om
till uttryck
Men visst kan liv
inspirera mej
men inte till måleri
utan till kärlek

Tyckte det var vackert!

Offerkofta och besvikelse!

Min bror och hans familj är på besök i stan. Det är verkligen jättekul att träffa dem, de är så glada och Maja har en kusinkompis att leka med. De har varit gulliga att ta hand om henne när jag och Jonas jobbat. Maja lyrisk, tycker livet är toppen tillsammasn med kusin!
Men.
I går satt vi vid köksbordet där de bor och pratade. Kusinens mamma frågade vilken vecka jag är i och pratade lite allmänt om graviditeten. Hur stor bebisen är och så vidare. Bredvid henne satt en annan, dock inte min bror, ur familjen som inte sa något alls. Ingen kommentar. Inte en fråga hur jag mår. När det är dags. Hur det KÄNNS att vara gravid igen. Inte ett ord. Inte ett enda ord! Varken igår eller tidigare. Av vad jag trodde förståeliga skäl har vi ju inte talat om denna graviditet för någon. Förutom en bror och några väldigt nära och goda vänner. Är inte det vårt val? Så för ett par tre veckor sedan berättade PappaJ för dem. Sedan dess. Alldeles tyst från det hållet.
Fy fan.
Tänk att det finns såna människor som inte bryr sig? Som drar sin bitter- och offerkofta så tätt omkring sin kropp att de inte kan se klart utan göder sitt sinne med ältande och egna sanningar. Som kan prata med andra runt omkring men inte den person det gäller? Mig. Oss. Jag känner att jag inte har någon energi kvar för dem. Och när jag inte fått någon stöttning i det svåra jag och min familj varit med om detta året eller någon positiv respons på det väldigt glädjande i denna nya graviditet, nej, då får det vara. Jag vill inte gå och själv bli bitter och älta. Det har jag lärt mig drar mig bara ner i negativ svart spiral. Det är livet för fint för att slösas bort utav.

Nog om det. Som sagt. Det är inte värt att älta. Men jag är besviken.

I kväll ska jag jobba. Jag ska jobba fyra kvällar på raken! Sen ledig fredag och så jobb lördag och söndag. Söndag klockan 16.00 = SEMESTER!!!! 4 veckor! Några stöpass har jag tagit men i det stora hela är jag ledig. Ska bli fantastiskt skönt! Denna helgen, då jag jobbar(!) går stora flyttlasset. Så nu har vi flyttkartonger överallt! Vi kommer att bo kvar ytterligare en vecka. Men det känns bra. Jag längtar in till stan. Här ute är man otroligt isolerad. Jag minns inte när någon kom spontant och hälsade på! Eller när vi masade oss ut till stan en eftermiddag/kväll efter jobbet för att hälsa på någon. Nej, detta kommer att bli jättebra! Ett nytt och mer socialt och aktivt liv. Bara att kunna gå olika hundrastningsrundor varje kväll, ja det ska bli kul! Se folk. Se hus. Jag menar, skogen finns ju alltid kvar de gånger då jag vill vara ensam!

Fredag!! Så skönt!

Äntligen är dessa tre dagar alldeles strax över. Dagar då jag jobbat, J jobbat 14-timmarspass och dagis varit stängt... Ett enda stort puzzel av att få ihop livet för Maja, så att hon har någon trygg plats att vara på när jobbet kräver mammas uppmärksamhet. J är ledig i morgon då jag tagit en extratur på mitt extrajobb. Samtidigt som det är väldigt kul så kan jag ångra mig lite att jag tagit extraturer. Men det är bara jobb en vecka till! Då går jag bara kvällsturer mån-torsdag och sen helgen. Kvällsturerna är ju lättare att fixa majapassning för, det gäller bara någon timma efter att jag gåptt till jobbet tills hennes pappa kommer och hämtar. Men när nästa vecka är över får även jag sälla mig till de semstrandes skara! Skönt skönt!

Igår gjorde Maja och jag nåt halvbusigt! Vi var och "provred" (kan man säga så om en treårig Maja??) en shettisvallack på 9 år. Han ska ut på foder efter betet och var en helt underbar liten häst. Som en hund, stod vi still hade jag hans mule mot låret, ville bli klappad. Han var jättesnäll mot Maja som tyckte det var så kul att rida på honom, han stod still när Maja härjade, blåste henne i ansiktet när hon stod bredvid! Maja skrattade!
Han är en svart grov shettis, och han heter Zorro! Så cool! Han är både riden och inkörd, förra vintern hade han stått hela vintern men ändå inte blivit dum av överskottsenergi. Kan det bli bättre? Så så får det bli. En Zorro i vinter. Tillsammans med H och hemma hos henne.
Det kommer kort på underverket, promise!!! Så är det nån som är sugen frampå att åka häst och vagn eller rida är ni hjärtligt välkomna! :-)

Tisdag!

Maja rider barbacka! Vilken tuff tjej! Fast varken hon eller Diana ville dock vara med på bild! :-)

Igår hade Maja en riktigt rolig eftermiddag. Vi åkte upp till en vän som har hästar. Vi fick låna en shetlandsponny, Diana, och så körde Maja och jag häst och vagn. Vår kompis H red sin fjording Moa. Det var jättekul! Maja satt i sulkyn och sjöng, och pratade. Munnen gick i ett och när Diana travade så skrattade Maja så hon kiknade! Så härligt att se! "detta är som på Liseberg" antar att det sög lite i magen på samma sätt som när man åker karusell! Tänk om vi skulle köpa en egen häst... tyvärr har vi inte PappaJ med på de noterna alls...



Annars så tja, det har väl inte hänt så mycket. Jag har jobbat hela helgen. Lördagen var full fart med en timmes övertid, medans söndagen var lite lugnare. Då hann jag till och med komma lite ikapp med all dokumentation som jag har haft hängande bakom mig som ett enda stort dåligt samvete! Jätteskönt!

Idag har Majas bästa kompis T och hennes mamma och storebror varit på besök. Lekt och fikat kladdkaka. Maja var en riktig suris så gott som hela tiden. Väldigt skör och lättantändlig. Explosiv vara! Ingen fick ta "hennes" smultron, T fick inte låna hennes prinsessklänning, S gjorde si och så, o.s.v. o.s.v. Imorgon när jag jobbar och Jonas likaså, ska Maja få vara hos T hela dagen! (Stort TACK!!) Men jag tror nog att när hon är med hennes familj så kommer lilla fröken citron inte att vara lika sur och trotsig! Just nu är hon mycket ego, allt är "mitt" och ska inte delas med andra. Jag antar att det hör till åldern?? Blir nog bra med en lillasyster som kommer att ta en del tid från Maja! Är jag en hemsk mamma som säger så? Äh jag tror nog att barn mår bra av lite konkurrens och att inte få allt serverat på silverfat! Att lära sig ta motgångar! Tacka vet jag dagis i lagom dos! På gott och på ont!

Till slut:
kunde ju såklart inte låta bli att göra testet jag hittade hos Rimna. Sån här är tydligen jag! Ja vad ska man säga???

Ulrikas personlighetstyp:

Varmhjärtade, noggranna och populära. Sätter andras välbefinnande framför sitt eget. Stark pliktkänsla. Ansvarsfulla. Värdesätter traditioner och trygghet. Vill vara till nytta för andra. Behöver uppmuntran för att må bra. Välutvecklat sinne för form och funktion.

Kärriärer som skulle kunna passa Ulrika:

Sjuksköterskor, lärare, administratörer, hemkunskapslärare, barnomsorgspersonal, familjerådgivare, präster, kontorsansvariga, personalvetare, socialarbetare, ekonomibiträden, redovisningsansvariga, tandsköterskor, hemmafruar/hemmamän, receptionister, religionslärare, talpedagoger.