Vecka 25

Är jag och lilleman i nu sedan några dagar tillbaka, då håller det här på att hända:

Vecka 25
Vikt: 650 g
CRL: 21 cm
Full längd: 29 cm

Om barnet
I början av denna vecka är fostret 22 veckor gammalt. Balanssystemet i fostrets öron är nu på plats. Nu kan hon/han därför hålla balansen bättre.

I motsats till vad många tror så är livmodern ingen tyst plats. Fostret hör sin mamma andas, ljud från hennes matsmältning och pulserandet från blodomloppet. Det hör sin mamma och andra prata, men man vet ännu inte hur mycket av dessa ljud som fostret faktiskt kan förstå. Det är ju omgivet av fostervatten och har det i öronen också.

Andningsorganen utvecklas fortfarande, men syret går ännu inte från lungor till blod utan tar vägen via moderkakan.

Till föräldrarna
Vissa gravida kvinnor har problem med ryggen. Och eftersom tyngdpunkten skjuts framåt allt mer så kompenserar många genom att luta sig bakåt. Detta frestar på ryggmusklerna. Man bör försöka ha en upprätt hållning och tänka på att man sitter rätt. Korta promenader är också bra. Då kan du som partner passa på att också sträcka på dig över vackra blivande mamman! (Hahaha - sin flodhäst menar de väl???)

Avståndet mellan livmoderns lägsta och högsta punkt är nu 20-22 centimeter.

Idag är infon hämtad här.

Idag föds en ny blogg!!

Kika in här och se vad som händer!!

Grå Granit!!

Grattis till vår Annapanna och alla andra Annor på namnsdagen!!

Jag undrar...

...sa flundran vad Anna har haft? Temp i några dagar, hosta, snuva, kass mage och sen så kom prickar över hela kroppen! Små små röda uslingar som inte kliade eller gjorde något annat väsen av sig mer än syntes lite mer när lilla fröken blev arg för något. Då härsknade prickarna också till och blev ännu rödare! Men nu är allt borta. Magen är någorlunda OK igen och prickarna och febern borta... lite hosta och snuva kvara bara. Liksom ett kort tålamod! Ja jag vet då inte mer än att jag gissar på nåt virus, kanske tredagarssjuka? Det är så mycket de ska gå igenom de små liven!

I går var det nästan jordens undergång här hemma. Jag låg i soffan och vilade (!) Anna sov och Maja lekte i sitt rum. Helt plötsligt för jag höra ett illvrål. DUMMMMMMA DUMMMMA HUUUUND!!! Maaammaaa titta.... TITTA vad den DUMMA Fia har gjort!Oj jag flög upp, tänkte att vad 17 har hänt! Då kommer Maja med stora tårfyllda ögon med sin allra nyaste (pappa J skämmer bort sin prinsessa!!) Barbie med fjärilsvingar på, lila till råga på allt som är faboritfärgen just nu! Barbien hade inga vingar kvar, ingen klänning heller och definitivt inga skor för hon hade inga fötter i behåll stackars kraken! Fia kom tassandes efter Maja glatt viftandes på svansen, "vaddå, fick inte j a g leka med den där???"

Det var tröst och kramar och så försökte jag förklara att saker man är rädd om får man lägga på hyllan, så att varken Anna och Fia når dem. Till slut fick jag lova att hon skulle få en ny Barbie. En timma senare var denna mamman 300 spänn fattigare men Maja nöjd och glad igen... 300:- för en Barbie! Är inte Jonas riktigt klok??!!


TILLÄGG 15,00:
När jag nu precis kom hem efter att hämtat Maja från dagis mötte jag en väldigt arg Jonas i dörren, han hade en barbiedocka i handen. Den nyköpta från igår. Den dockan hade bara ett ben... resterna finns nog i en boxermage. Husse var inte impad och tyckte att hundjä*eln ska flytta hemifrån! Suck!!

Så var det dags...

...för Annas andra (!) sjukdomsperiod. Feber, hosta och helkass i magen. Virus så det skriker om det. Bara att gilla läget, ge rumpraketer med Alvedon och försöka att truga i mat och vätska. Men när till och med välling knappt är trugbart ja då är lilla ungen sjuk. Dessutom har hon svårt att somna, hon har svårt att komma till ro men är samtidigt för rastlös att sitta kvar i knät eller i famnen. Vet inte riktigt vad hon vill och hur jag än gör är det jobbigt för henne. Upp och ner ner och upp ur knät. Gnäll och gnäll och så är livet lite roligt igen när Maja ägnar sig en stund åt henne, när hon låter lillasyster få vara inne i hennes rum. Då är det en lycklig Anna! Dessa två sötnosar kan sitta alldeles tysta i Majas säng - jodå Anna kan klättra upp dit hur enkelt som helst - och titta på Bolibompa. Båda lika fokuserade. Anna sittandes mellan Majas ben med storasysters armar runt lilla kroppen. Då får jag nästan ont i hjärtat av att se dem - så himla fina tillsammans! Barn är det finaste fina!

Tidigare idag var Maja på fotbollsträning. Det tycker hon om, och nästa gång - som är den sista för säsongen - kommer tomten dit och ger en påse godis till alla barnen. Det tycker hon ska bli spännande.

Mellan varven sitter annars denna mamman och spanar runt på nätet bland leverantörer av heminredning med marin Newportkaraktär, saker med god kvalitet och annan enkel och rolig (svensk) design. Jag har fått några napp och det ska bli väldigt spännande. Mitt nya egna projekt är att jag ska öppna en sommarbutik i vår källare. Vi bor en liten bit från hamnen i vår stad och vid en gata där det promenerar förbi en väldig massa människor om somrarna. Så varför inte låta dem gå inom en liten butik med vackra saker? Och dessutom förhoppningsvis bli lockade att shoppa! Om inte annat så en glass eller kall dricka.. Vår stad är en sommarstad som fullkomligt exploderar på somrarna. Campingar, vandrarhem, båthamnarna, gårdshus, sommarstugor... är fulla med människor!

Medan jag sitter här och surfar runt håller käre maken på att fixa och greja i källaren. Det ska sättas upp liggande vit träpanel på några av väggarna, golvet ska bilas upp och grävas ur så att takhöjden blir större, en vägg ska flyttas, en kassadisk ska byggas, det ska målas och grejas. Inredas. Och jag ska beställa saker, det är så svårt! Men fantastiskt roligt! Jag har en bild i huvudet på hur jag vill att det ska se ut. Blått vitt och rött i kombination med svart/vitt. Ljust och fint, vackra saker utan krusiduller. Enkelt och stilrent. Kvalitet. Idéer på spännande leverantörer mottages tacksamt!

Spännande!!

Bebis i mars?? Jodå, men han får ju följa med till affären i sommar, sitta i babysitter på disken och flirta med kunderna :-)

Mys!

Ligger i sängen efter en jobbkväll. Inte speciellt trött, vi hade det lugnt och jag har sovit på dagen en stund. Skulle linda en patients ben ikväll och kände att magen börjar tala om att den finns. Den var liksom ivägen och jag höll på att inte komma upp därifrån golvet... Haha! Elefantvarning!

Nu ligger lilleman och leker värsta gymnast! Kullerbyttsrally i magen! Jag kan känna på utsidan att han lever om på insidan, det är häftigt!

Klockan är mycket, jag är väl inte klok som ligger med mobilen och bloggar... Dags att slå igen de blå!

Så typiskt jag!

..att i denna graviditeten ha noll koll! Jag minns så väl när Maja låg i magen vilken råkoll jag hade exakt på vilken vecka jag var i och vilken dag det blev en ny vecka. Jag kunde säga att jag var i vecka tjugoett plus tre... haha! Underbart att ha den tiden att verkligen gå in så i minsta detalj i graviditeten! Och det är ju precis så det ska vara! Att vara helt förvissad om att livet i magen kommer att resultera i ett friskt barn några månader senare! Inte sjutton kunde jag ens få för mig att det kunde vara sjukt, bebisar både i magen och nyfödda är friska och nöjda! Så var det i min värld, och så ska det ju vara såklart! I den bästa av världar.

Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att det fanns ens möjlighet att ett ofött barn kunde ha vätskefyllda cystor i sin lungor som Olle hade och som ledde till att han inte fick utvecklas och leva så som meningen var! Eller att på grund av feber hos mig vid förlossningen ledde till att Maja svävade mellan att leva eller inte leva i en respirator på iva. Men att hon med den järnvilja hon har och den bästa vård man kan tänka sig, valde livet. Livet är verkligen orättvist och oförutsägbart! Men det är så det är. En del får allt en del får mindre.

Tillbaka till nuet, så råkade jag se att jag inte är i vecka 23 utan 24.

Magen är vääldigt stor redan men den är ju rätt så van =) det var inte länge sen lilla Anna låg där inne och gosade sig. Nu ligger lilleman där i stället. Jag mår helt fantastiskt! Jag läste vad jag skrivit om hur jag hade det när Anna låg i magen, när jag gått ungefär lika långt. Då hade jag världens foglossning och allt var jobbigt och gjorde ont. Att resa sig var en pina, att ligga var en pina. Om jag gick för långt fick jag lida pin för det på kvällen. Jag bara längtade efter havandeskapspenningen så att jag kunde ta det lugnt och få vara hemma. Men nu, inte en foglossning så långt ögat kan se! *peppar peppar* och jag vill jobba på så länge det bara är möjligt! Jag har funderat på vad det kan bero på, om det är så att med tjejer i magen frisätts mer hormoner som luckrar upp fogarna? Med Olle i magen hann jag ju inte så långt att jag kunde känna efter. Ett märkligt fenomen är det i vilket fall det här. Men inte gör det mig något, verkligen inte! Snarare är det nog tur att det är så för hur i hela friden skulle dagarna ha sett ut annars? Med fogont och två barn att ta hand om?

Så därför, kommer nu två veckors info om vad som händer:

Vecka 23
Livmodern når nu strax över naveln. Fostret väger runt 550 gram och är 28 centimeter långt.
Sedan någon tid finns det mekonium, den första grönsvarta avföringen, i tarmen. Det händer att fostret bajsar redan innan det föds, då färgas fostervattnet grönt av avföringen.
Fostret rör sig mycket, speciellt på kvällarna kan det vara mycket gymnastik i magen. Många kvinnor tycker det känns bra, men några upplever det som obehagligt.

Vecka 24
Man kan ha gått upp fem till sju kilo, vissa ännu mer. Fostret väger cirka 650 gram och är ungefär 30 centimeter långt. Huden, som tidigare har varit helt genomskinlig, börjar bli tjockare och täcks av fosterfett.
Nu kan fostret suga på tummen, det är en träning inför att suga på bröstet. Ibland börjar fostret att hicka, då känns det som om det klickar till i magen.
De små blodkärlen i lungorna, kapillärerna, växer som mest mellan vecka 16 och 24. Först när fostret är runt 24 veckor kan det börja andas luft, om det skulle födas så tidigt.

Som vanligt hämtat här.