fredag 31 oktober 2008


I kväll är vi bjudna på halloweenfest. Det är nog främst för barnen men även kul att träffa vänner, gemensamma vänner och kanske nya bekanta också! Så nu ska jag ner på stan med dottern för att se om vi kan inhandla någon form av halloweenutstyrsel till henne. Tyvärr är hon inte riktigt med på noterna... det enda som gäller nu är färgen rosa och i kombination med glitter. Inget annat, då menar jag verkligen inget annat duger. Att ta på henne vanliga dagiskläder på morgonen är ett krig, varenda morgon! Alla kläder är fula om de inte är rosa och glittriga... vem sa nåt om genus? Jag har verkligen inte prackat på denna lilla loppa något rosa. De första åren hade hon nästan bara röda kläder bara för att jag tänkte förekomma. Haha, där fick jag för det. Nu är rött fult!

Undrar om det finns rosa häxkläder? Eller åtminstone ett rosa skelett??? SUCK!!

Hon pratade med hennes pappa för en stund sedan och jag hörde nåt om en barbie-muta *host* för nu helt plötsligt skulle hon hänga med på stan och titta på halloweendräkt!!

DUBBELSUCK!!

Tillägg:
ett par timmar senare. Gissa vad vi kom hem med för spökkläder till Maja??? Jo en... tadaaa prinsessklänning! Lilla damen tvärvägrade något annat och denna mamma gick på expeditens råd att man visst kan vara rosa på halloween...

torsdag 30 oktober 2008

Näää...

...i kväll ids jag inte skriva nåt...

onsdag 29 oktober 2008

Dags för lite Sahara hotnights igen!!

Onsdag!

Morgonen startade med en piggelin tjej som kom, viskade gomoooorron och pussades. Man smälter. Underbara 'unge'! Sen körde Jonas till dagis och jag "skulle bara" ligga och vila en stund till! Small som en pannkaka och sov utan att vakna i nästan två timmar till! Helt otroligt, men så otroligt skönt. Denna dagen har varit hur bra som helst efter den starten! Jag har ätit lunch på stan med en vän, Thaibuffé mums, men starkt!! När jag kom hem hade jag fått ett brev med tre nya stämplar i från Forma! Man blir glad för mindre :-)

Mina tomtenisse-hot har gått hem! Idag visade Maja sitt kort i fönstret för nissarna att hon inte rivit sönder den stämplade och färglagda ängel hon fick när vi pysslade! Duktig tjej!

Jag har funderat på en sak jag fick reda på sist när vi var hos barnmorskan. Jag fick ju då läsa ur min journal, det som läkaren skrev efter vårt telefonsamtal i måndags. Det stod lite om mina förlossningserfarenheter. Det stod bland annat att de varit tvungna att specialrekviera ett läkemedel från Göteborg till mig, mitt i natten den sista natten då lillebror skulle födas eftersom förlossningen inte kom igång. Det gjorde bara förbannat ont, inget hände. Alltså, trots läkemedelsbehandling under två dygn kom inte förlossningen igång utan det där läkemedlet. Nu blir jag ännu mer säker på att det är ett kejsarsnitt jag ska ha! Jag kommer aldrig att utsätta mig för att föda barn på ett normalt sätt igen! Aldrig!

tisdag 28 oktober 2008

Barnmorskebesök och rolig post!

Idag har vi varit hos min supergulliga barnmorska. Alla värden låg fint, magen växer (!) och hjärtljuden galopperar på i 153 slag/minut. Jag har varit lite yr sista veckorna och blodtrycket förklarade varför, 90/75. Jag får ta det försiktigt! Jag fick läsa det som skrevs efter läkarsamtalet på telefonen igår och det var nog lite missuppfattningar där... Det stod att jag kunde tänka mig att föda vaginalt om allt startar med värkar. Det har jag inte sagt. Jag sa att det skulle vara härligt att få vara med om en 'riktigt' förlossning om det fanns garantier för att allt går bra, men att jag har kommit fram till att jag inte vågar det utan vill ha ett planerat snitt. Men jag får ta det igen när vi ska träffas för samtal. Barnmorskan kom med en bra grej, vi kan ju använda en högtalartelefon när Jonas är på mässan så kan han ändå vara med i samtalet. Det ska jag föreslå.

I dag har jag fått två paket i brevlådan. Ett från Designat och ett från Änglafröjd. Ååå så skojigt! Fina brads och dekorationer, en mall för att göra 'egna' swirlar. En filurstämpel. Från Designat fick jag dessutom en liten extragåva i form av små utstansade löv i olika gröna färger. Sånt uppskattas :-) och kommer att bli fint på julkorten! Det kliar i fingrarna att få göra kort! Jag har flera uppe i skallen som vill komma ut på papper! Men det ska vara när jag kan vara i fred, har gott om tid, och kan sitta utan att en liten sötnos är med och som vill ha allt men ändå bara vill klippa sönder det hon får!

I dag är det helt fantastiskt väder! Man blir glad bara av att titta ut! När jag var ute på hundprommisen i morse såg jag en polis-helikopter som snurrade väldigt sakta precis ovanför oss. Det kändes nästan som om jag blev förföljd. Den flög på väldigt låg höjd, och som sagt väldigt sakta, liksom letade efter något. Sen när vi kom från sjukhuset körde vi en liten sväng, skulle kolla på en grej nere vid en båtuppställningsplats i stan. Då var helikoptern där, plus en polisklädd beväpnad hundförare, som efter en stund började springa och när vi körde därifrån kom polisbilar i full utryckning. Spännande spännande!! I vår lilla stad! :-) Får väl höra vad detta var vad det lider antar jag!

måndag 27 oktober 2008

Så vart det kväll igen.

Och här sitter jag. Igen. Och inte vill gå och lägga mig. Igen. För att jag vet att det kommer att bli en jobbig natt. Igen. Vet att det kommer att bli än värre i natt på grund av städ och dammsugning. Till och med mattskakning, är jag riktigt klok i huvudet?

Surfar min vanliga kvällsrunda, kollar läget bland bloggar, skriver lite kommentarer här och var. Kollar andra kortmakares alster, lägger vissa detaljer på minnet. Kollar runt på boxervalpar, vill ha! spanar runt på scrap-nätaffärer (jag har tre!! paket som jag verkligen snart hoppas komma i min brevlåda! Så jag ska INTE shoppa nåt ikväll.) Läser senaste nyheterna. Usch nu verkar det som om Caroline uppe i Gällivaretrakten blivit skjuten i huvudet! Av den där mannen som det nu kommit fram verkar ha alkoholproblem? Och hon levde när han stoppade henne i bagageluckan i sin bil, körde henne nån annan stans och sköt henne!! Ja jösses, vart är vår värld på väg? Jag blir rädd!

Jag har förresten en hund som ligger mina fötter (de kokar). Det enda jag kan tänka mig att det beror på är att det åskade och blixtrade tidigare ikväll. Han är som ett plåster och lite pipig och skraj. Lilla gossen! Jag har pratat med en god vän uppe i norr i telefonen idag! Så jättemysigt och på tok för länge sedan!! I alla fall så har hon två såna här små terrier liksom Morrten är, och hon taggade mig till att testa honom för viltspårprov. Det verkar skoj! Och jag tror det hade passat honom, få använda skallen till något annat än att ha koll på grannens katt och småfåglar! :-) Det får bli efter årsskiftet, ska kolla upp vart man kan göra sånt och mer exakt vad det innebär! Skoj att lära sig nya saker och att få komma ut i skogen och träna hund igen! Tänk om man kunde få honom till viltspårchampion!

Vår läkare ringde upp i eftermiddags. Äntligen. Hon hade olika ursäkter och förklaringar på varför det gick galet då vi var där inne sist, bla schemaförändringar... men jag vet ju att hon och den andra läkaren hade bytt mottagning så det var ganska fånigt egentligen. Jaja, jag sa i alla fall hur jag tänkte inför förlossning. Men kände ändå att hon nog förespråkade en vaginal förlossning... nu ska jag peppa mig själv till att stå emot hennes argument och lyssna på min kropp och hur jag/vi vill ha det. Jag fick en tid för fortsatta samtal om en dryg vecka. Då kan dock inte Jonas följa med eftersom han är i Kiruna på mässa då. Jag har sagt OK att han åker dit de dagar det innebär, när det planerades in för flera veckor sedan. Det är fortfarande helt OK eftersom beräknad förlossning inte är förrän den 27/11. Jag känner mig lugn ändå. Men det är så himla typiskt att det skulle krocka med samtalstiden, och jag blir extra less eftersom det är sjukhusets 'fel'. Allt skulle ju redan varit planerat och färdigt nu! Till och med för en vecka sedan!

Vi har blivit bjudna på Halloween-fest på fredag! Jisses, sånt har jag aldrig varit på. Vad har man på sig då? Och Maja som bara ska ha rosa saker på sig, hur ska jag få henne till en halloween-häxa (eller vad det nu heter) det får väl bli en rosa variant...


I dag har den lilla prinsessan varit billig. En stor röd lapp med extrapris på. Två och femtio! Som hon har testat sin mamma. Till bristningsgränsen. Hur kan en sån liten söt 'unge' bli en sån terrorist som ska testa gränserna in absurdum?! Hon tar verkligen fram mina dåliga sidor. I dag har jag skrämt och hotat henne med att tomten har sina tomtenissar ute på spaning för att se så alla barnen är snälla, för är de inte det talar smånissarna om det för tomten. Och är man inte snäll så får man heller inga julklappar. Denna storyn kom till när min ork och tålamod tog slut. När vi hade bråkat om rumsstädning, om tandborstning, inte-slänga-papper-på-golvet-diskussion, inte-klistra-saker-på-väggarna-snack, när hon fått mjölk upphällt kom på att det var juice hon ville ha, när hon fått se Madicken på dvd och tittat tre minuter inte vill se Madicken längre utan Saltkråkan, och inte fick det för att hon hade valt Madicken. När jag pratat i telefon och hon drog i mig och säger mamma mamma MAMMA och jag sagt åt henne att vara tyst tills jag pratat klart, springer illvrålande in på sitt rum och skriker. När hon vill pyssla och vill göra ett kort, klipper sönder allt hon får att göra kortet fint med. Blommor, band, stämplar, och småklippet hamnade på golvet. Men det var INTE hon som slängt det där, det måste vara... öhhhh Morrten! Till slut gick mina proppar och då kom hotet med tomtenissarna. Hon funderade en stund och sa sen med stora tårar i ögonen (ja jag fick liite dåligt samvete!!): Får bara lillasyster julklappar då och inte jag? Och denna elaka mamman svarade att ja så blir det. Det tog skruv, hon lugnade sig! Som tur var kom hennes pappa hem däromkring och fick ta över ansvaret en stund. Jag var helt slut. Snacka om vilken energitjuv, denna lilla varelse! Puh!!

Hmmm...


...nu när jag börjar komma in i pysseltagen borde jag kanske ha en ren pysselblogg. Jag har sett flera som har det så. En vardagsblogg Ulrikas liv, och en pysselblogg. Om det ska jag fundera på nu när jag fortsätter att städa och plocka undan. Jäklar vilken tid det tar bara att bädda rent i sängen tex. Usch, dessa onda fogar!!! Ajje!

söndag 26 oktober 2008

15-årskalas i dag!

Jättemysigt att få träffa honom igen! Majas favvo! Hon lämnade honom knappt i fred "du kan inte ta mig"!!
Så nu kan jag lägga ut och visa det kort han fick också! Har inte velat visa det tidigare ifall han skulle råka hitta denna bloggen ;-)

Helgen slut och måndag i morgon. Känns bra, jag vill att dagarna ska gå snabbt!! Gärna tokrusa tre veckor till! Snabbt snabbt! Dag för dag!
Lillasyster har nog inte så mycket plats i magen men hon har kommit på att hon kan trycka ut rumpan så magen ser jättekul ut. Att det känns på insidan som att nåt ska pajja är en annan story...


lördag 25 oktober 2008

Blåsig lördag!

I dag var det faktiskt lite sovmorgon för vissa i vår familj! Jonas åkte iväg till lördagsjobb tidigare än ottan! Stackarn! Men jag vände mig om och somnade på två röda igen! Vid åtta kom en liten prinsessa in och ville mysa en stund, men hon är lik sin far = rastlös. Så det var bara att sätta på Bollibompa så kurade hon under filten i soffan i stället, och denna mamman susade på i en timma till! Jag tror att jag kan sova dygnet runt numera! I bland är TVn en väldigt bra sysselsättare... Jisses så skönt! Sen var det dags för hundprommis och så frukost efter det! Men vilket väder! Fy 17! Blåsigt som bara tusan!

Lite senare i dag började Maja på "ridlekis". En timma varannan lördag. De fick lära sig borsta hästarna, 'hjälpa till' att sadla och sen rida med ledare. Plus åka häst och vagn! Maja tyckte det var toppenkul! Hon har verkligen längtat efter att få rida när det nu blev så struligt med lånehästen vi skulle haft. Även för mig var det annorlunda, detta är ett ställe som använder NH (natural horsemanship). Hästarna har alltså inget 'riktigt' träns utan bara en repgrimma, inget bett! Man ska göra på visst sätt när man handhar dem, en helt annan typ av pedagogik. Men det funkar säkert jättebra! Ponnyerna var väldigt lugna och otroligt snälla!
Ett stort plus var att barnen fick vara med i allt. Inte bara bli upplyfta på en 'färdigklädd' häst, utan vara med att fixa i ordning och sedan när allt var klart, släppa ut dem i hagen och bära upp grimmorna i sadelkammaren! Det är bra!



fredag 24 oktober 2008

Pay off!

Tillägg:

"det är så sant som det är skrivet! Det känns som att jag ska spricka och knappt kan dra andan. Hundprommisarna är görjobbiga, det gör ont i bäckenregionen varenda steg jag tar, och den stackars jycken tycker nog att matte är hemskt trist. Kortrundor och dessutom går det saaaakta!
Så idag har jag införskaffat något jag aldrig trodde att jag skulle köpa eller använda! Ett flexikoppel! Det bär emot att ens berätta det... men Morrten tyckte det var toppen. Han fick flänga runt som han ville när det funkade och vi gick genom grönområden. Och de små benen gick som trumpinnar! Härligt! Nu hann han helt plötsligt att lukta på massor av träd!
Men detta slötempo gäller bara någon månad till! Så fort bebisen har kommit och jag är läkt i snittet ska vi ut och gå! Med bebisen i vagnen, långpromenader varje dag! Då får han "pay off" för det trista liv han lever nu :-)"

Glömde ju helt av!!

Fredagar = ny vecka!

Vecka 36 - 24 okt - 30 okt 2008

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Hur som helst är det bra att ta reda på hur förlossningsskedet går till och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2000-2500 gram och längden är ungefär 45 cm. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man t.ex puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

Höstrusk!

En riktig slödag! Inomhusaktivitet hela dagen. Blåsigt, rått och regn till och från lockar inte till att vara ute! Det blev två kort idag i stället samtidigt som Aldrig fucka upp spelar på datorn. Väldigt skönt och avslappnat! Himla bra terapi! Hjärnan används!
Jag har upptäckt att det minsann inte bara är att sätta sig och stressa fram kort, utan att ha en plan i huvudet. Då blir det bara skräp. Så mina vakna stunder på nätterna går åt till att skapa kort i huvudet, ibland bara någon detalj som jag vill testa. Idag kom det två nya skärmallar från Fiskars i brevlådan. En med olika storlekar av cirklar och en med olika storlekar av hjärtan. Nästa idé är att skära ut hjärtan och så embossa dem flera lager. Göra dem "pepparkakslika" men det får bli en annan dag. Jag tycker om former och figurer! Nog om det.

I morse sökte jag en av de läkare som skulle ringa upp mig angående ny tid. Jag skulle bli uppringd men telefonen har varit tyst hela dagen! Eller i alla fall läkartyst. Fy vad hänsynslöst detta är!

Helgen blir trevlig tror jag. Maja ska börja på ridlekis i morgon med sin bästis. En och en halv timmas umgänge med hästar och så lite ridning i det. Fika och vara utomhus! Härligt! Hoppas bara att vädret inte jäklas. På söndag ska vi på 15-årskalas till Majas kusin.

I eftermiddags blev jag uppringd från dagis. Maja var ledsen och hade ont i magen. Så jag åkte såklart och hämtade henne. Det var nog inte så farligt för hon var precis som vanligt när vi åkte hem. Hon kanske bara var dagisless?

Dagens Maja: mamma jag vill ha glass, får jag det? Nej säger jag, inte glass om du har ont i magen.
Maja -När får man glass då?
Jaaa, när man har ont i halsen kan det vara gott med en kall glass säger jag.
Det är tyst en stund.
-Mamma, jag har inte ont i magen nåt mer. Jag har så himla himla ont i halsen!

Haha, tror ni denna mamman gick på den lätte? Nepp!

torsdag 23 oktober 2008

Mys!!

Lättar upp stämningen med en av mina favoriter! Och då gäller det både låt och karl... (bara att vila ögonen på såklart) :-)



"I sit and wait
does an angel contemplate my fate
and do they know
the places where we go
when we´re grey and old
´cos I´ve been told
that salvation lets their wings unfold
so when I’m lying in my bed
thoughts running through my head
and I feel that love is dead
I’m loving angels instead

and through it all she offers me protection
a lot of love and affection
whether I’m right or wrong
and down the waterfall
wherever it may take me
I know that life wont break me
when I come to call she wont forsake me
I’m loving angels instead

when I’m feeling weak
and my pain walks down a one way street
I look above
and I know ill always be blessed with love
and as the feeling grows
she breathes flesh to my bones
and when love is dead
I’m loving angels instead

and through it all she offers me protection
a lot of love and affection
whether I’m right or wrong
and down the waterfall
wherever it may take me
I know that life wont break me
when I come to call she wont forsake me
I’m loving angels instead"

Jag skäms för vården!


Idag ringde jag upp spec.mödravården för att boka en ny tid till vår läkare eftersom allt strulat så igår.

Då fick jag reda på att strulet igår berodde på att vår läkare hade bytt sin mottagning med den läkare som var igår. Och det utan att informera personalen. Hade de fått veta det skulle den barnmorska som jag pratade med i telefonen ha ringt mig i går morse och informerat och låtit oss besluta om vi ville komma eller inte.

Att det sedan var sådan väntetid berodde på att den nya läkaren hade påbörjat sin mottagning en halvtimma försent redan tidigare på dagen, och sen hade hon dragit över vid varje patient hon hade. Men det värsta var, att hon inte visste om att vi väntade på henne. Vi fanns inte med i hennes tidbok! Vi kunde suttit kvar där lääänge...

På ren svenska - vad fan - sysslar de med? Den tid vi hade igår fick jag för två veckor sedan och jag har till och med en kallelse på papper att vi skulle dit!

I alla fall så hade den barnmorskan som jag pratade med redan tidigare idag ringt upp sin chef, och talat om vad som hänt oss igår och gett henne i uppdrag att lösa problemet. Det finns nämligen ett stort problem! Det finns inga lediga läkartider på tre veckor! Jag får panik bara av att ta in den vetskapen! Om tre veckor är det bara några dagar kvar innan det är dags för kejsarsnittet. Det som alltså inte är godkänt ännu!

Så nu väntar jag på att bli uppringd av någon läkare, antingen vår läkare men hon är tydligen i Stockholm, eller av den läkare som är chef på förlossningen och som är den person som i slutändan tar alla beslut. Men barnmorskan i telefonen kunde inte säga om det skulle bli idag, om det ens blir i denna veckan eller om jag snällt får vänta tills i nästa vecka som samtalet kommer.

Jag blir tokig!

För mig är det väldigt viktigt att den här förlossningen ska bli bra. Denna min tredje förlossning. De andra två känns bara som ett kaos. Jag vill sitta och prata och planera med en läkare i lugn och ro, förklara hur jag vill ha det. Veta att det tas emot på rätt sätt av en person som är påläst om våra erfarenheter. Att allt vi kommer överens om skrivs in i journalen så att det inte blir några missförstånd när det sedan väl är dags. Men nu. Jag känner mig totalt överkörd och helt maktlös. Och jag blir himla ledsen, men ändå, mest förbannad på hur man behandlar människor som hamnar i den stora vårdapparaten. Man är en liten liten prick mitt i allt byråkratisk manglande! Det gäller att hålla sig fast och hänga med.
Usch!

onsdag 22 oktober 2008

Totalt antiklimax!!



Det är ju blanke 17 att det ska vara så struligt inom vården idag! Vi hade en tid till 'vår' läkare idag inne på specialistmödravården. Denna 'vår' läkare är samma som snittade mig när Maja kom till världen 2005 och det är även hon som hittade missbildningarna på Lillebror i januari, och som skickade oss till Östra för en second opinion. Vi har pratat och gråtit hos henne efter avbrytandet. Hon har följt oss under denna graviditetens gång och känner oss och vår historia och jag känner förtroende för henne. Vi skulle idag planera inför förlossningen, våra önskemål skulle skrivas in i journalen och jag hade en del frågor som jag ville ha svar på.

Vi hade en eftermiddagstid. Jonas stressar från jobbet i Göteborg, kör hem som en blådåre och så skyndar vi iväg. Till sjukhuset har vi ungefär 45 minuter med parkeringsletande o.s.v. Vi var där i god tid. Anmäler oss. Inga problem, vi skulle sitta ner så skulle, inte vår läkare - utan en helt ny variant komma och hämta oss. Vår läkare var inte i tjänst denna dagen (trots att det står hennes namn på kallelsen). Redan där blev jag irriterad och orolig. Hur väl påläst skulle den nya läkaren vara? Skulle vi behöva dra allt för henne, och framför allt skulle jag behöva kämpa för hur jag vill ha vår förlossning? Vi satte oss i alla fall i väntrummet.

Och tiden gick. Och gick. Och gick.

Jonas började muttra. Jag började känna mig stressad. Ett sånt här samtal får inte hafsas iväg utan jag vill ha god tid på mig att förklara och få svar. Dessutom hade vi inte barnvakt hur länge som helst heller. Och som sagt en bra stund att köra hem igen. När klockan började närma sig kvart i fyra gick Jonas och pratade med henne i kassan. Hon gick iväg och kom tillbaka efter en stund och sa att läkaren satt upptagen med patienter. Och att det skulle dröja ett tag till. Då fick min käre sambo nog och sa att vi förväntar oss att de hör av sig om en ny tid för nu måste vi åka hem. Att detta inte är acceptabelt.
Jag höll med honom. Hade vi fått reda på när vi anmälde oss att det var lång väntetid på grund av någon anledning så fine - då hade vi kunnat lösa barnpassningen under tiden i väntrummet. Men nu såg jag timmarna flyga iväg!

Jag kände mig så trött när vi åkte hem! Utpumpad. Som om all luft gått ur mig! Jag hade nog spänt mig mer än jag visste inför detta mötet och så blir det pannkaka av alltihop!

Har jag för mycket tid???




Zz Zz Zz!!


Bilden kommer härifrån.

Usch för nätter! Jag tycker inte om dem längre! Jag drar mig för att gå och lägga mig. Jag vet hur långa de är, och hur smärtsamma de är. Igår somnade jag kanske vid halv ett nånting. Satt vid datorn på tok för länge innan jag kom mig för att det var dags. Vaknade en halvtimma senare av "maaamma maaamma, jag har kissat ner mig" Första tanken va NEJ, det måste vara en dröm? Men inte då, upp och ta hand om liten sessa och få in henne i duschen. Byta pyamas och trösta. Hon var så ledsen. Det var väldigt länge sen det hände sist. Och är man ledsen så vill man sova i mammas och pappas säng, visst såklart.
Och med en tre-åring i sängen så blir det ytterligare sisådär med sömnen. Att små barn kan göra sig så stora!?
När klockan ringde trodde jag inte mina ögon! Inte redan väl? Finns det ingen rättvisa?

Majas kommentar innan det var dags för dagisskjuts "Mamma du ser gammal ut, fast du är inte det"
Suck, den kommentaren värmde, ungskrälle! Haha!

I eftermiddag ska vi till vår läkare och diskutera förlossningen. Känns OK och lite spännande. Snart snart är det dags! Dag för dag framåt!

tisdag 21 oktober 2008

Vad vore livet utan...

...Samarin! Jag överdoserar säkert! Men vad 17 ska jag göra? Nu ska jag ta mina påsar nummer fem och sex idag! Att ta en hjälper nada. Två i taget! Jag vet snart inte vad jag ska äta för att slippa denna eld i halsen! Dagens tabbe var först en kopp the till frukost och sen (mitt pucko!!) köttbullar och lingonsylt. Hur dum får man vara??


Kvällens föräldrarmöte på dagis var snabbt och smidigt överstökat. God fika och info kring fotografering, lussefirande med mera. Dessutom fick vi veta att det går löss på avdelningen! Fy fan säger jag rent ut. Jag tycker att sånt där är grymt äckligt! Löss, loppor, mask, fästingar... Uääää! I morgon ska det inhandlas en styck luskam så ska jag ha vrålkoll på Majas hår! Inga löss här inte!

Usch det kliar på hela mig!

Godnatt!

Jiippiii!!!

Idag är det en bra dag! Våra gamla element är varma! Inte av svindyr elpatron utan av borrad bergvärme!! Härligt! Värmefläkten är numera borttagen! Ett stort steg framåt!


Ja så här ser de ut, just detta är inte vårt, men såna här är huset fullt utav! Fast de vi har har fötter och står på golvet.
Jag får passa på att njuta av dem innan stora renoveringen startar. Min käre sambo tycker inte att vi ska behålla dem sen eftersom de KAN läcka! Dessutom ska vi ha golvvärme på hela nedervåningen och då behövs inga element... Jag tycker att de är jättefina och mysiga! Och hör till ett gammalt hus, om dock renoverat!

Jag inser att vi inte riktigt har diskuterat klart just det där ännu :-)

Nu är det dags för föräldrarmöte på dagis! Det ska börjas i tid...

måndag 20 oktober 2008

söndag 19 oktober 2008

Söndag kväll.

Det har varit en rätt så trökig helg. Vi brukar alltid hitta på något kul att göra tillsammans på helgen men det blev det varken av igår eller idag.
I går hoppade vi fotbollsträningen för Maja eftersom hon fortfarande var lite rosslig och hade ont i halsen. I stället gick vi på stan och småshoppade lite. Har egentligen inget shoppingsug på saker hem, inte när vi bor som vi gör. I en undervåning, med några flyttkartonger här och var. Köket är alldeles utblåst. Vämen i huset kommer från en fläkt och det finns knappt något mys alls... Rundan på stan avslutades i alla fall med fika på stan med en av mina bröder. Alltid trevligt!

Men lite nätshopping har det ändå blivit i helgen. Lite papper, några stömplar och andra småprylar för min nya hobby - göra kort! Det är världens bästa varahemmaochväntapåbebis-sysselsättning. En trevlig nätaffär är Forma Hantverk. Jag har varit i deras 'riktiga' affär också, den finns i Borås. Jag har gjort några nya kortvarianter, lägger ut dem vad det lider.

Idag har vi haft fikabesök mest hela dagen. Och Maja har lekt som bara den med sin kompis som också hörde till besöket! Det märks att hon inte varit på dagis på flera dagar i förra veckan, ikväll somnade hon utan tjafs. Det tar hårt att härja runt några timmar! Och lägga sig fick hon göra efter att hennes stora idol varit här en snabbvisit på besök. Denne idol är hennes stora kusin. Oj vad lycklig hon blev när han kom!

Söndagen har varit en grym dag, värkmässigt. Jag vaknade vid halv femtiden i morse av värk i bäcken och sen i vänster ben. Jävlar vad ont det gjorde. Och det gick inte över hur jag än låg. Sedan har det fortsatt hela dagen. I fogar och i ländrygg. I förmiddags mådde jag illa och kallsvettades av värken. Såhär hade jag det inte med Maja i magen. Det är fruktansvärt frustrerande att inte kunna göra något! Bara stå ut liksom. Ändra ställning och försöka lura kroppen. För en liten stund i alla fall. Att sitta i soffan gör ont, stå upp gör ont, gå ut med hunden gör ont. Att sova gör ont, trots svindyra bra madrasser. Och så säger Försäkringskassefolk att graviditet inte är en sjukdom! Nej det kanske stämmer, men graviditet leder till sjukdomstillstånd för en del kvinnor. Det går bara inte att komma förbi. Jag är väldigt glad & tacksam över att jag fick havandeskapspenningen godkänd! Slippa behöva bråka om sjukskrivning och godkännande av den.

Måtte nu denna sista månad rusa iväg lika snabbt som den sista tiden gjort, för nu vill jag ha tillbaka min kropp igen! Och jag vill ha vår lilla miniprinsessa på utsidan!

Idag tänker jag lägga ut några bilder igen. Bland annat på vårt "kök" och så på utedassen som fanns i gårdshuset. Numer är de rivna och bortforslade.


Så här ser det ut i det rum som kallas kök! Kanske... med fantasins hjälp... kan man försöka tänka sig att det kanske eventuellt ska bli ett kök där... typ?


Såna här tapeter har det någon gång funnits i köket!


Då när det begav sig, vid sekelskiftet 1800-1900-talet såg huset ut så här. I dag ser det inte ut så... Det kommer att bli en kombination mellan detta gamla och en lite modernare tuch på panel och fönster när det är dags för fasadändring.


Här är de utlovade utedassen. Tydligen så satt man 4 på rad och gjorde sina behov på den tiden. Och 'resultatet' hamnade i en plåttunna som stod under vardera lock! Uuuäää!

fredag 17 oktober 2008

Ny vecka och förlossningsfunderingar.

Vecka 35
Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om man ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att man samlar på sig vätska. Det är vanligtvis normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går man på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns full nästan hela tiden och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten.

De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen.

********

Jahapp, ser när jag läser vad som händer i vecka 35 att det mesta stämmer. Halsbränna, jag blir mätt snabbt orkar knappast äta en hel portion. Jag har svullna ben som 17. Så himla sexigt med märken efter resåren av strumporna varje kväll! Mina ringar har jag tagit av mig sedan ett par veckor. Nätterna går åt till att hitta hyffsat sköna ställningar med kuddar mellan knäna, under magen och så glidlakanet i sängen... när jag sedan vaknar efter några timmar att det är dags att vända på hela kolossen är det ett långt bökande innan allt är på plats igen! Haha!

Lillasyster har hittat på en ny grej. Hon boxar nedåt inåt, ett otroligt tryck som gör att det känns som att jag ska kissa ner mig hela tiden... busunge! Idag har hon varit väldigt rörlig! Sparkat så hela magen svajjat på utsidan, dessutom har hon hickat så magen har hoppat. Rätt så kul att sitta och kolla faktiskt. Måtte nu detta gå vägen så att vi får träffa och lära känna denna lilla alldeles nya fina prinsessa!

I förrgår var jag hos Maria Aurora-barnmorskan igen. Hon är verkligen fantastisk. Förklarar och informerar. Lyssnar in vad jag har att säga. Tar åt sig av det som hänt i mina tidigare förlossningar. Hon tog så vid sig av en del saker jag berättade att hon skrev ner det och skulle ta upp det på något möte på förlossningen. Det skedde en hel del under vår första förlossning som hon höll med mig om att det var fel. Hon berättade också att rutinerna är ändrade på sjukhuset nu. Om en kvinna får vattenavgång men inga värkar, så som jag hade det med Maja, så sätts antibiotikabehandling in som profylax efter 24 timmar om inte förlossningen kommit igång. På alla. Det tycker jag är väldigt bra. Hade jag fått det hade Maja inte blivit så sjuk. Men det kändes ändå OK att få veta om rutinändringen. Då sparar man många onödiga risker. Nu är det som det är och det lönar sig inte att vara bitter. Det har jag varit nog.

Mina tankar numera kretsar rätt så mycket kring förlossningen. För hur det än är, sakta men säkert går det åt det hållet. Snart är det november, och på något sätt ska hon komma ut... Hur vill jag egentligen ha det? Jag får helt fria händer att planera. Eller vi får det. Samtidigt som det hade varit helt fantastiskt att få lov att vara med om en vaginal förlossning, en som går som den ska och som leder till en frisk levande dotter. Men det finns ju inga garantier. En hel massa 'tänk om' far i huvudet. Tänk om vattnet går även denna gången? Tänk om jag kommer att gå över en vecka, kanske två? Tänk om jag inte mäktar med min oro? Tänk om jag inte får några värkar? Tänk om det kommer att ta flera dygn igen? Tänk om bebisen blir sjuk i magen? Tänk om...

Det kanske är lugnast att ta det erbjudna planerade kejsarsnittet? Vi får ett datum. Allt är planerat, laget står redo för oss och vår bebis. Alla resurser finns för oss OM något skulle hända? Visst det är riktigt skitjobbigt med ryggmärgsbedövning och kateter och sen snittsåret som kommer göra djävulskt ont i ett par veckor efteråt, men det är kanske värt det?

Jag har varit med om båda varianterna, snitt och vaginal förlossning. Även om den förlossning jag var med om i januari inte var en 'riktig' förlossning. Alltså den ledde inte till ett levande barn. Det var nog som Maria Aurora barnmorskan sa, att hela min kropp, både kropp och själ, kämpade emot den förlossningen. Jag ville inte bli av med min bebis. Att det var därför det tog sån lång tid. Trots alla de många långa timmarnas kämpande ledde det ju inte till något positivt. Är det därför jag känner motstånd för en sån förlossning?

Usch vad jag är kluven till alltihop! I nästa vecka ska vi träffa 'vår' läkare igen. Hon som upptäckte lillebrors missbildningar i januari men också hon som följt oss under denna vår graviditet med lillasyster. Det känns bra. Henne har jag stort förtroende för.

Jag får grunna vidare!

Maja är i alla fall feberfri i dag. Men hon klagar ännu på ont i halsen. Och den är röd och irriterad. Men hon är på bättringsvägen, det märks på aptiten. Härligt att se henne äta och dricka igen. Fredagsmyset var ett stort fat med olika frukter på. Hon hade själv valt i affären. Skönt att kunna bli lite mer rörlig, jag tycker mest att denna veckas dagar har gått åt till sagoläsning (jag kan varenda en bok utantill nu!) rita, pyssla, leka och kolla på TV. Och detta med en Maja som varit rätt så trött och grinig. Och otroligt mammig. Jag har haft henne på mig eller intill mig de flesta av dygnets timmar. Visst, jättemysigt, men jag tycker det är skönt med en frisk Maja i stället!
Idag var hon med en kortis till stan, och det behövde hon också såklart! Se något annat än husets fyra väggar, andas lite frisk luft!

Skönt med helg!

onsdag 15 oktober 2008

Maja har ont i halsen



Dagen har gått åt till att aktivera, avleda, trösta och muta. Maja har fortfarande feber, men som tur är inte lika hög som igår. Och hon är inte heller lika påverkad som igår. Men tålamodet är kort. Inget är riktigt kul. Hon kämpar emot att vila trots att kroppen vill vila. Trots gäspar och dåligt humör. Men är man född enveten så är man. Det går inte att tvinga denna lilla unge! Mat har inte heller varit på fråga, knappt heller vätska. Men isglass gick hem! Så det har hon fått.
Kollade henne i halsen med ficklampa. Tonsillerna är rejält röda, men hon nekar till att ha ont i halsen. Konstigt. Å andra sidan kanske hennes 'huvudvärk' egentligen är halsont. Jaja jag får avvakta någon dag och se vart det bär, annars får vi ta en tur till farbror eller tant doktorn. Det verkar nog vara virus eftersom hon inte har så hög temp idag. Och då är det ju 'bara' att vänta ut eländet!
Dagen har alltså gått i slowmotion. Vi har pysslat, sett på film, läst sagor och samtidigt lyssnat på snickarna som grejar i köket. ÄNTLIGEN är också elgubbarna här så vi kanske kan få värme i våra element vad det lider? Några andra har börjat att riva i gårdshuset. De gamla utedassen med trälock är numera ett minne blott. Jag ska lägga ut kort på dem framöver.

Så trots en tråkig innedag händer det saker i huset. Det känns bra!!

tisdag 14 oktober 2008

Barnmorskebesök & feber!



Hämtade Maja från dagis i eftermiddags. Mötte en 'unge' med tårar i ögonen, som hade längtat efter sin mamma en stund sa fröknarna. Så klart att det värmer i hjärtat men samtidigt så vet jag ju att sådär brukar hon inte vara. Jag brukar få höra att "neeej jag vill iiinte hem"!
Hon klagade på ont i huvudet! Det har jag heller aldrig hört tidigare. Något tokigt var det. Svaret kom lite senare på kvällen. Med en temp kring 40 grader, somnade hon i soffan till Bollibompa. Hon fick sova en stund sedan fick hon en 'rumpraket' med Ipren. Jag vet numera att Alvedon funkar inte på henne.
Suppen hade kanoneffekt, så hon har fått i sig att dricka och till och med lite att äta. Men effekten är på g ut ur kroppen nu. Nu börjar hon koka igen och det är dags att stoppa om lilla sessan i sängen.

Jahapp, så då var det dags för nästa förkylning då.

I eftermiddags var jag och J på barnmorskebesök igen. Allt var fint, det enda var mitt blodvärde som fortfarande ligger lite lågt. Trots TVÅ Niferexkapslar per dag! Vilken liten parasit som bor i magen, hon tar precis det hon behöver av mig! Men det får hon gärna så klart! Lilla bebisskrutt! Hon ligger med huvudet nedåt, inte på något sätt fixerad men ändå. Och så har hon sin rumpa på min vänstra sida av magen, den känner jag ofta när hon bökar runt. En liten bebisrumpa som putar ut. Och de små fötterna sparkar på mina revben på andra sidan. Ajje!
Det jag var orolig över var om magmåttet hade vuxit ännu mer än sist. Då hade det tagit ett jätteskutt över kurvan, men idag var det precis samma mått som då, så idag var jag under strecket på kurvan. Skönt! Nog för att jag snart varit gravid lika länge som en elefant, men jag vill ju helst inte ha en stor elefantunge i magen :-)

måndag 13 oktober 2008

Dagens "kortradda"...

Ja... jag kan inte skylla på mobilkameran denna gången dock :-)










söndag 12 oktober 2008

Söndag!

Vilken aktivitetsrik helg vi haft! Jösses! Det känns i kroppen ikväll!
I går var det 'fotbollsträning' för Maja. En timmes lek och spring i jympasal med olika redskap och balansgång, studsmatta, hopp från plintar ner i mjuk matta, och fotbollsträning på andra sidan av salen. Majas bästa kompis T var också där och dessa två busungar sprang omkring i sina fina prinsess-inneskor. Likadana såklart! Fullt ös!!
Efter detta var det dags att vara lite social, två 'fikor' hanns med under eftermiddagen. Trevligt och gott (och kaloririkt, men va 17...) I dag hade vi världens segaste förmiddag! Sovmorgon, långfrulle och så tv-koll. Råkade fastna i 'Mannen som talar med hundar', ett program som jag aldrig sett tidigare eftersom jag trodde att det var fånigt. Men som nu passade ypperligt att kolla på, en söndag efter frukost! Men OM det nu stämmer så är den mannen nästan magisk! Egentligen är det väldigt självklart det han gör och säger. Tänk så många som lägger in mänskliga aspekter hos sina djur? Som har dem som bebissubstitut. Eller inte visar tydligt ledarskap? Att vara ledare betyder ju inte att skrika och slå, utan med sitt kroppspråk visa vem som bestämmer och det var det som var magiskt med Ceasar, han som 'talade' med hundarna. Så himla tydligt allt blev när han förklarade och visade! Jaja, nog om det.

På eftermiddagen fick vi med oss några vänner så åkte vi upp till ett friluftsområde och gjorde brasa och tände eld. Grillade korv. Jättemysigt. Men är jag klok? Gå elljusspår ett par km med ont i fogarna redan innan? Och sen tillbaka till bilen? Jaja, säger samma sak där. Gjort är gjort och kommer det ont senare (i natt) får jag väl ta det! Jättemysigt var det i alla fall och barnen njöt och sprang runt och hade jättekul! Solen sken den stunden vi var där. Härligt höstväder.

I kväll har vi hälsat på hos en annan vän som håller på att renovera hemma och var klar med ännu ett rum. Kanonfint blev det i sovrummet. Vitt och ljust. Med vita mönstrade tapeter där mönstret glimmade i silver. Så otroligt häftigt. Två fräcka taklampor. En rund större och en lite mindre. Även de vita. Otroligt maffiga svarta gardiner/draperier med invävda mönster. Väldigt smakfullt. Och det som är så häftigt! Hon gör allt själv!

Dagens bildradda blir från korvgrillningen! Världens mest friluftsvana PappaJ stod för vedhuggandet! Och brasgörandet. Och korvgrillandet. Såklart...